Hej Världen!

 

Jag kallas för Lillan här hemma, fast jag själv tycker jag är jättestor! 
Min kropp är helt perfekt, den är stark och snabb (för jag springer lätt ifrån mina syskon som är ganska långsamma tycker jag) och jag kommer lätt emellan spjälorna till valphagen vi måste vara i ibland säger matte. 

Nåja, de andra kan vara där, jag smiter hellre ut och hälsar på de andra hundarna. Vi har alla möjliga på vårt pensionat, bäst tycker jag polishundarna är, så stor tänker jag med bli! Och så är Celia fin, hon ser nästan ut som jag, fast utan cresten på huvudet som i alla fall håller mig varm. Stackars Cillan som knappt har nåt hår 😁

Matte säger att så många är oroliga för att jag hade tufft att komma igång och leva när jag föddes, och jag gillar tanken att så många tänker på mig - TACK! Det känns bra i känslomagen att ni är med mig så mycket! 💓

Fast härhemma hos oss finns det fler som haft tufft att komma igång att leva, till exempel mattes äldsta unge som tydligen var ett litet ynk och fick ligga på sjukhus läääänge. Hon är galet stor nu och kan nog själv bli mamma snart om hon vill.... Matte själv blev igångsatt och fick andningshjälp och sån där apgar poäng som var superdålig. Om ni inte vet vad apgar är så kan ni ju googla, jag tycker det är lustigt att man sätter siffror på folk när de knappt kommit till världen? 
Min siffra var nog ganska dålig fast om jag skulle få nån nu skulle den vara DUBBELT mot alla andra för jag lever som bara den! 

Min moster Barbie var förresten också en sån där mirakelvalp och ynklig och allt och sen blev hon världens snygging som nästan är som en kändis! Tänk ändå att bli tvåa på Crufts! Jag funderar på om jag också ska testa det? 
Eller så blir jag bara en vanlig hund som en del redan säger att jag är, fast jag egentligen är himla snygg som lillmatte säger? 
Jag får se vad jag bestämmer mig för.... 

Idag ska vi testa att gå ut i snön, mina syskon är nervösa och säger de kommer behöva ha varmt på sig, och fast människorna har fixat extra små kläder till mig tänker jag vägra. 
Jag gillar att vägra saker, bara för att. Jag vill bestämma själv!
Och jag springer dessutom bättre utan! 

Har jag tur är Greysie långasam och då springer jag om henne!! Har ni förresten sett Greysie? Hon är randig och ganska ful tycker jag, benig och värsta minsta huvudet till den där stora kroppen. 
Greysie är född hos veterinären och var bara en enda och hade också sån där apgar fast på minus! Hon kom ut ur magen och började kosta direkt när veterinärerna och alla sköterskorna fick hålla på i evigheter för att få henne att leva och det grejjade de efter ännu mer tid än med mig. Matte säger att hon ALDRIG i livet säljer Grejsan så nu är vi två Miraklar i huset. Eller fler om jag räknar med Mattarna och kanske nån mer vi inte tänker på. 

 Tänk på mig idag också, jag är ju nästan en kändis, och det gillar jag! Ska berätta det för mina syskon så blir det bergis avundsjuka! 

 Kram Världen!

Hela havet stormar

 

 

Jag har så många funderingar, mitt huvud är fullt av frågor, och människor runt mig suckar ofta av allt jag fnular över och de inte kan svara på.
Ibland orkar de inte ens hänga med mig i funderingarna.

·       Kan min hund verkligen känna på sig när jag är ledsen? Hur fungerar det?

·       Hur kommer det sig att flygplan kan flyga? Vän av ordning förklarar – jag fattar inte helt ändå.

·       Varför sjunker inte tunga båtar?

·       Tänk att människor köper hundar för mellan 50 och 100 tusen…..? Och ibland, ganska ofta hundar som har en massa problem, varför gör de det?

Jag bestämde mig för att lägga ut en annons på Blocket på en dyr hund (36 tusen) för att jag var nyfiken på företeelsen att så många människor betalar en massa mycket pengar för en valp. Oftast dessutom en blandrasvalp. Och jag blev mycket förvånad att så många var beredda att betala en -i mina ögon, fantasisumma för en valp.
Hur tänkte de kring det?
Alla jag känner har rashundar och kan berätta hur de här människorna fungerar, utifrån sin egen synvinkel.
Jag vill veta hur de här människorna fungerar utifrån deras synvinkel.

Nåväl, jag sålde valpen sedan för normalt valppris, även om jag hade köpare för 36 tusen, det kändes bäst.

Nu när det pratas extra mycket om hundars varande, blandraser versus rashundar, hälsa, och prissättningar, så funderar jag ännu mer på hur det kommer sig att många av mina kunder på pensionatet fortsätter köpa hundar för 45-70 tusen?

Jag bestämde mig för att testa att göra en annorlunda annons, och se vad som skulle hända?

Om jag sedan säljer min valp för fantasipriset eller inte är egalt, jag är mest intresserad av att blandrasuppfödarna säljer sina hundar så dyrt och vi rashundsuppfödare så billigt. I alla fall med tanke på det enorma arbete vi alla lägger på våra valpar.  

* Vad styr marknaden?
* Vad är seriöst?
* Vad är oseriöst?
* Vem bestämmer vad en vara eller en hund kostar?
* Vem bestämmer vem och vad som är seriöst?
* Är en pizza på ICA för 35 kr lika bra som en på en restaurang för 125 kr?
* Varför kostar ett hus mer än vissa andra?

Idag har jag fått brev från en uppfödar kollega som blivit sååå ledsen för att min valp är så dyr.
Hon har en kull jämngamla valpar med mina.

Min tik är en av de absolut vinstrikaste tikarna i Skandinavien. Hon har fler juniortitlar än vad någon annan kines någonsin vunnit. Hon har BPH med superresultat. Hon är fullt hälsotestad. Hon är mamma till en Cruftsvinnare och till Sveriges vinstrikaste tik förra året. Pappan är lika mkt champion han och BPH-testad och kommer från utlandet. Vi åkte 18 timmar lång väg för att kunna para och lika långt hem. Kullen har en inavelsgrad på 0 och mamma och pappa är ganska till åldern och superfriska och fina.

Den här andra uppfödaren har nästan aldrig championtitlar på sina föräldradjur. Vissa har patella 1 och kostar 20-25 tusen - samma pris som jag brukar ta.
Och som sagt var, hen är en av dem som skrivit mest om hur oseriös jag är idag på nätets alla forumsidor.

När jag köpte min utländska dobermanntik Tania för 10 år sedan kostade hon totalt 45 tusen.
Alltså år 2012. 45 tusen.

Det betalade jag och jag har njutit av min hund sedan dess och hon har varit värd vartenda öre.

Ibland ger jag bort valpar. Och ibland testar jag för att lära mig mer, att lägga ut en ganska dyr valp.
Oavsett pris på mina valpar så är de alltid uppfödda med tid, kärlek och allt gott jag kan ge och skicka med dem i livet.
De är vaccinerade, registrerade i SKK, avmaskade, chipmärkta och försäkrade. Jag finns för valpköparna resten av deras nya familjemedlems liv när de behöver, och jag njuter av att se ”mina” valpar göra andra människor lyckliga. (Lika mycket som jag sörjer med de som ibland drabbas av något olyckligt med sin valp, även om det turligt nog händer sällan).

Bara en del av alla mina tankar kring detta - jag har ännu inte bestämt hur jag ska göra med min valp, förmodligen säljs hon till ett vanligt valppris, jag var som sagt var mest nyfiken på de människor som köper så dyra hundar, och hur det kommer sig och vad de attraheras av. Hur ska vi kunna utvecklas och lära oss om vi inte utforskar?

Det jag inte var beredd på var den fullständiga smutskastningen jag skulle råka ut för idag.

Det har ringt och skrivit människor hela dagen, och allt från hot om att jag måste bort från SKK- organisationen till att jag inte bör döma en enda dag mer i mitt liv, till att jag är en sorg för uppfödarSverige har nått mina öron och min mailbox.

Jag har funderat hela dagen på hur våra fantastiska hundar kan ha så arga hussar och mattar.
Hur människor som lever i ett land som Sverige kan bestämma att andra ska hängas ut beroende på den prissättning de har på sina hundar.

Att människor kan bestämma att någon (jag) är oseriös beroende på var jag annonserar mina valpar och på vilket pris jag tar för dem.

I ett land som Sverige som har en lag om fri prissättning.

Hursomhelst - så räknar jag mig definitivt som en seriös uppfödare, som älskar mina hundar och vill deras bästa.

Jag gillar också att man pratar MED mig och inte om mig.
Bamsekram till er alla.
Var snälla mot varandra, och agree to disagree 💗