Visar inlägg med etikett klubb. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett klubb. Visa alla inlägg

måndag 14 november 2016

Två svåra saker


Under den gångna helgen har jag varit med om bla två svåra saker. 

Den första var väldigt rolig, spännande och en stor utmaning.  
Jag föreläste på Chinese Crested Clubs avelskonferens om just avel, mina egna tankar och hur det kommer sig att just vi på Jean Dark har haft ganska stora framgångar inom flera raser, och arter.
Ja, vi har haft en hel del motgångar också, och dem pratade vi också om😊

Det är pirrigt och hemskt roligt att få prata om sitt favoritämne, men också lite läskigt då man har idel kollegor som lyssnar när man pratar i sin egen klubb.
Nu ska jag säga att alla var väldigt snälla åhörare - TACK för det!- och det hela gick jättebra.

Jag hoppas jag kunnat inspirera andra inom det område jag själv tycker är galet roligt och intressant, och jag kan absolut säga att jag för egen del blev otroligt inspirerad av de andra föreläsarna, inte minst Susie Anger Söderberg, som pratade om rasens uppkomst, historia, utveckling och slutligen hur den fick sitt fäste i Europa och vårt land.

Alla föreläsningarna varvades med fika, babbel och middag om kvällen på ett fint konferenshotell med mysiga omgivningar.
Att dessutom få prata och lyssna till ord om reproduktion, rasens uppkomst, genetik och en massa annat, tillsammans med 50-talet andra lika intresserade, är en svårslagen, positiv upplevelse för en hundnörd som jag.

TUSEN TACK Agnes (CC-Clubs ordförande) med vidhängande stab som ordnat så fint för alla oss andra!
Jag vet vilket hästjobb ni lagt ner, och vi är alla otroligt tacksamma för all god mat, utbildning och alla tankar och skratt vi fick under den mycket givande helgen! TACK TACK TACK!!



Den här lilla söta filuren låg bakom mig.
Det var lite svårt att hålla fingrarna i styr :) 

Susie på kennel Suanho håller sitt mycket intressanta föredrag

Några av de deltagande 50 uppfödarna/hundägarna/medlemmarna/bara intresserade av avel 

----------- 

Den andra svåra saken var mindre rolig.
Få minuter innan jag skulle hålla mitt föredrag fick jag meddelande från ena dottern att vår bästaste lilla Happy ganska plötsligt blivit Änglakatt.

Happy som varit krasslig en längre tid, men liksom ändå hängt med orkade inte längre och somnade stilla in i Linns armar.
Vi var förstås på ett vis förberedda, men ändå absolut inte. 
- Förstås hade vi väl tänkt att hela familjens Älskling skulle fortsätta vara vår Happy i minst 37 år till. - För att leva utan henne kändes inte som någon bra idé.

Nu är vi ändå där, och idag blickar jag upp mot himlen och tänker att Änglarna får njuta av Happybabbys hesa jamande, hennes alltid lite vingliga gång och så speciellt älskvärda sätt. De får göra sig fattiga på att ge henne sprutgrädde, för det måste hon ha varendaste dag, och vika en plats till henne i värmen under sina duntäcken.
Jag kommer alltid att minnas vår älskade siamestjej med tacksamhet och en stor portion kärlek. När jag gjort slut på tårarna ska jag också bara minnas henne med ett leende - för det är hon så absolut värd 💗.


Happy, alltid med på ett hörn och alltid med en hes åsikt,
uttryckt med bestämd röst genom hennes allt som oftast pratande mun. 

Jean Dark Happy
Champion
Scandinavian Winner
och fint placerad på World Winner


onsdag 12 juni 2013

Svensk Dobermann Vinnare 2013

Söndagen den 9 juni 

Svensk Dobermannvinnare – Valp
Hope Pink Gangsta of Sweet Black Dreams ”Råsa” :-)
Svensk Dobermannvinnare – Unghundshane
Jean Dark Rare Gold

Bästa Öppenklass hane & 3 Bästa hane
Jean Dark Nike
Svensk Dobermannvinnare – Bästa Veteranhane
Jean Dark Grabazzi
Bästa Öppenklasstik & 3 Bästa Tik
Jean Dark Noa Perle

2 Bästa veterantik
Jean Dark Glow

Svensk Dobermannvinnare – Uppfödare
Jean Dark Salming/Nougat London/Jackpot och Grabazzi

Så var det dags för årets stora Dobermannhändelse, en tillställning vi deltagit på sedan mitten av -80 talet vid det här laget, och det är alltid lika roligt, spännande och skoj att få träffa andra likasinnade, glada dobermannälskare som en själv :-)
Domare var den tyske rasspecialisten, Detlef Köhler med kennelprefixet Von Brunkenstein. Själv minns jag honom mest som ägare till den fantastiske hanen Wanja Wandor V Stevinhage. http://www.dobermann.com/rueden/stevinhage_wanja/wanja.htm

Dagens utställning gick av stapeln i Örebro, och vi rullade in på platsen strax efter åtta om morgonen. Samtidigt fick jag teleonsamtal från alla (de ringde om varandra) i min familj hemma – det efterlängtade fölet hade fötts, fyra veckor för tidigt och livet i Vita Huset var lite upp och ned vänt. Jag ville förstås vända och åka tillbaka, men så blev det inte.

Tält och packning sattes upp och alla Jean Darkare upptog ena sidan av ringen. Massa, tält, massa hundar, massa människor och en massa-massa skratt :-)

Tävlingarna började, och med tungan rätt i mun försökte vi handlers göra vårt bästa med eminent hjälp från ägare utanför och spralliga hundar som mest ville busa.
TUSEN TACK Pernilla, Mia och Ammi för ALL hjälp! Det märktes knappt att vi saknade två duktiga tjejer, men det blev en massa slit.

Lunchuppehåll gjordes samtidigt med själva utställningen, och allas medhavda buffé gjorde entré!
Snyggt uppdukat på fyra burar trängdes Kött, skinka, pajer, grillad kyckling, potatissallad, sallader, bröd-smör-ost, grönsaker, melon, chips, godis (i mängder), jordgubbar, mera melon fast annan smak, kladdkaka, grädde och en äppelkaka och en massa jag bergis missat.
Häftigt att äta så gott på en utställning, och spännande att få smaka på andras favvorecept. Bra idé detta – jag längtar redan till nästa tillfälle vi kommer att ses! 

Dagen gick fort och det var skoj. Ja, nästan allt. Riktigt snöpligt kändes det att se de fina unghundsvinnarna, hinna glädjas åt Unghundsvinnartiteln och sedan få höra att ”man” tagit bort titeln i denna klass.
Ingen ansvarig kunde riktigt svara på varför man gjort så, bara att man gjort så. Det var ändå ingen viktig titel.
?
Min förhoppning är att vi medlemmar kan få se ett protokollfört beslut på detta, givetvis taget innan tävlingen.
Och så får vi helt enkelt njuta av den inofficiella titeln, som numera är ännu mera inofficiell.

Våra hundar fortsatte under dagen att visa framtassarna i sina klasser, och som uppfödare är jag ytterligt stolt och glad över de fina placeringarna och resultaten våra hundar fick.
Stolt och glad är jag också över vårt fina, sammansvetsade gäng, som visar på trevlig sammanhållning och sportsmannaship. Härligt!! 

Svensk Dobermann Vinnare Valp - BIR
Hope Pink Gangsta Of Sweet Black Dreams 

Bästa Valp totalt BIR
Vår franska lilla Råsa
Svensk Dobermannvinnare Unghund som inte blev någon  Unghundsvinnare
Jean Dark Rare Gold
Bästa Öppenklasshanne och 3 Bästa hanne


Andra bästa Öppenklasshanne
Jean Dark Nougat London

Andra bästa Juniorhanne
Jean Dark Salming 
Svensk Dobermann Vinnare Veteran 2013
ZTP V1A BH KORAD NUCH VDH CH SDV-12 SDV -11 SDV-10 NO V-09 KBHV-09 C.I.E VICE WORLD WINNER -08 Scand DobV-08 OG-SÜD AUSTRIA WINNER- 08 NORDV-06 SDV ungh-06 Jean Dark Grabazzi 


Korad Jean Dark Orlane
2 Bästa Bruksmeriterade tik 
Korad Jean Dark Noa Perle
BÄSTA SVENSKFÖDDA TIK
Bästa Öppenklass tik och 3.a bästa tik totalt 
Jean Dark Glow
2:a bästa Veteran
Jean Dark Salming och Husse vilar lite :-)

Jean Dark Buffé
(SUPERGOD!)
Kennel Jean Dark Svensk Dobermann Vinnare Uppfödare 2013
Fyra olika kombinationer
Sex anmälda grupper
Jean Dark Salming  - Juniorhanne
Jean Dark Nougat London - Öppenklasshanne
Jean Dark Jackpot - Championhanne
Jean Dark Grabazzi - Veteranhanne

 Rolig historisk kuriosa som nu visst nog tagit slut:

Samtliga Svenska Dobermann Vinnare i Unghundsklass sedan 1995


2012 Dobvaganze Argos, Zonsierraz Ida
2011 Dark Destinys Anubis, Pin Dob's Gucci
2010 Mezzrow's Calle, Dobia'co Esperanza
2009 Jean Dark Kingdom, For Kai v Wolfstamm
2008 Bryanstams Tizian-Titan, Smart Wood Hill's Roma Raviol (scandinavian Dobermann Winner unghund)
2007 Jean Dark Havana Reserva, Dobvoyage Abigail
2006 Jean Dark Grabazzi, Jean Dark Gossip
2005 Kring of Crystal Front Fenomenal, Insight Furstin Fortuna Flicka
2004 Jean Dark Yang, Sant Kreal Prefera
2003 Jean Dark Ungaro De Jacomo, Smart Wood Hills Loreal
2002 Jean Dark Tsar V Cleef
2001 Gaindyke Lucas, Dobwinds Caprice
2000 Jean Dark Old Spice, Yulia van't Sabbatsveld
1999 Versus van't Sabbatsveld, Gullsjöns Larizza
1998 Jean Dark Fidji Fuirinus, Urania van't Sabbatsveld
1997 Lola des Duches de Bar (scandinavian Dobermann Winner unghund)
1996 Hannah
1995 Fleetwood Mac Amadeus Mozart, Juliettevilles Xira


måndag 21 januari 2013

När jag skulle köpa en kanot



En dag bestämde jag mig för att jag skulle köpa en kanot.
Jag gillar kanoter. Jag gillar hur deras strömlinjeformade modell glider stilla fram i vattnet, lugnet som omger dem och de många färgerna.
Jag har alltid önskat mig en kanot och tror att en sådan skulle passa bra i min familj.



Båtar är just ingenting jag kan så mycket om. Det finns ju massor. Stora, små, runda, spetsiga, vita, svarta, med motor, utan motor, med segel, med åror. Snabba, långsamma, påkostade och budget. Ja, allt verkar finnas.
Fast jag har bespetsat mig på en kanot. Vi tror den kommer att passa in i vårt liv, och resten av familjen är också positiva till vårt nya intresse och alla tycker det skall bli kul att börja glida runt i sjöarna här i kring.

Eftersom vi inget kan vill vi lära mer. Ja, alltså när jag var ung hade vi en roddbåt i familjen i många år, och ibland var vi ute hela helger med båten och bara hade mysigt i den svenska sommaren.
Min mans familj hade också båt, en stor påkostad sådan, som tyvärr råkade ut för något sorts missöde, sjönk och hamnade på havets botten.
DET vill man ju inte råka ut för. Jag menar, det kostar ju också att skaffa båt och allt annat som hör till. Vi vill liksom göra det rätt. Hela vägen.

För att inte göra så mycket fel, har jag surfat runt på alla sidor jag kan hitta på nätet. Vi har blivit medlem i den största kanotklubben som finns och vi skall gå kurser i hur man på bästa sätt sköter sin kanot och hur man bäst beter sig till sjöss. Det känns jättejättespännande och KUL!
Vi har redan diskuterat hemma hur kanoten skall se ut. Döttrarna vill ha moderna, linjerade och tuffa färger. Mannen vill ha så säker som möjligt och gärna en röd. Jag vill ha en lagom stor och rosa.
Det får bli en rosa tror jag :-)



Häromkvällen blev jag medlem på ett forum. En Facebooksida för kanotentusiaster. Min tanke med det var förstås att jag skulle lära mig mer, och kanske få goda råd innan vi fick vårt köp till stånd.
Jag har noterat att på den här sidan finns många med mycket kunskap.
Där finns tillverkare. Där finns försäljare. Där finns återförsäljare. Där finns vanliga kanotägare. Där finns styrelsemedlemmar i klubben och alla möjliga -och omöjliga- i kanotvärlden. Helt enkelt sådana som älskar kanoter.
En sådan som vi tänker oss att bli!



Jag började häromdagen med att berätta om oss själva, vad vi tänkt oss som kanotägare och hur vi funderar kring framtiden. Att vi inte vill tävla, men kanske träffas inom klubben och lära oss mer och helt enkelt bara ha kul med vår kanot. Glida lugnt och fint genom vattnet i vår vackra natur.
Jag frågade förstås om form på båten, var man skall köpa en och om det är något särskilt man som nybörjare skall tänka på.

Och WOW!!
Svaren flödade in!!!

Välkomna som kanotägare!!
Köp en av trä. De är bäst. Jag lovar.
Köp en av glasfiber. De är bäst. Jag lovar.
Köp en svensktillverkad, de är bäst. Jag lovar.
Köp för GUDS SKULL en utlandstillverkad. De är bäst. För jag har en sådan själv. Jag lovar.
Köp bara en som genomgått de här testerna, annars blir du olycklig. Jag lovar.
Köp inte alls från folk som inte har haft dem tillräckligt länge på land. De är oseriösa. Då får du en dålig kanot. Jag lovar.
Passa dig så ingen lurar på dig en kajak, Det KRYLLAR av förklädda kajakförsäljare i den här branschen. Fast du vill ha en kanot, så har du kanske en kajak!! Jag lovar.
Tänk på att köpa kanot från ”Lisas kanoter” de är seriösa. Jag lovar.
NEEEJ! Där fick jag en med dåligt ytskikt, Lisas sälj suger!! Ta kontakt med Börjes istället. Han är bäst, jag lovar!
Kolla med Bertas Kanot & Kajak, då får du support också. Berta sitter i styrelsen, så då måste hon ju vara seriös. Jag lovar.
Nä, jag tycker Berta är oseriös, hon har ju suttit i styrelsen i två år bara, och haft kanoter i tre år. JAG tycker du skall kontakta DackeKanot, han har haft kanoter sedan sjuttiotalet och vet allt man kan tänka sig om kanoter. Ring honom, han är bäst. Jag lovar!
Men han är ju knappt medlem i klubben, och målar sina kanoter i färger som klubben inte rekommenderar, köp INTE från honom. Det som klubbens promotar är bäst. Jag lovar!
Varför skall ni inte tävla? Man kan INTE ha en kanot och aldrig tävla. Då är man nästintill ett hot mot kanotkulturen. Jag lovar. Jag tycker ni skall fundera lite till på detta.

Någon enda berättade vilken klubb vi borde vända oss till, vad vi skulle tänka på, hur många man kan sitta i en kanot och om bästa sättet att transportera kanoten med vår bil. Men råden nästan drunknade i alla andras åsikter. Plötsligt hade min nystartade tråd över 150 svar!! De flesta i all välmening, men de förvirrade mer än hjälpte.

Se till att paddlarna är utformade på bästa vis. Eller hette det åror? Hu, jag blev alldeles matt av alla råd… Eller var det ens råd…?

PASSA ER för hemsidorna och de som vill sälja! Nästan alla ljuger och så står ni där med en trasig kanot och drömmar.
Passa er för de oseriösa! Jag har haft tre kanoter i sammanlagt fem år och jag LOVAR att det finns mestadels kanotförsäljare som luras. De har haft kanoter i trettio år, men man kan inte lita på dem. Jag lovar!

Plötsligt började styrelsemedlemmar, kanotägare och tävlingsintresserade käbbla. Och en hel del kastade en hel del verbala slängar åt mitt håll.
För vi vill ju inte tävla. Vi ville ju bara ha rolig gemenskap med andra likasinnade och en fin kanot att ha roligt med.



Vi surfade runt lite till, hittade en del fina hemsidor, men började misströsta, tänk om de var specialdesignade för att lura oss som ville ha en fin kanot?
Dacke-Kanot hade en fin hemsida. Lysande röda, blå och gula kanoter. Fina bilder och information. Han hade haft kanoter sedan 1971 och tävlat, tillverkat och sålt många kanoter.
Vi surfade in på en annan fin sida. Kanotexpterten. De hade en massa fina kanoter. Gamla, nya, tillbehör och verkade trevliga. Kanske man skulle kontakta dem?
Nä, tänk om de också var oseriösa. Gjorde de verkligen alla saker man måste göra med en kanot?

Mina tankar fladdrade till kanotforumet. Där fanns en del glada och positiva kanotister. Men många verkade vara väldigt arga och negativa. Flera i styrelsen hade uttryckt sig om hur man skulle ha kanoten och var man skulle köpa. Till och med han som var redaktör för tidningen "Kanotisten" hade skrivit massor, och vi förstod att vissa var seriösa, och vissa var riktigt oseriösa. För det begrep man ju, att när till och med redaktören skriver officiellt om andra medlemmar, då måste det vara illa…! Enligt de här i klubben i alla fall.
Frågan för oss blev plötsligt hur vi skulle hitta en fin kanot i det här havet av kanoter och människor.

Var det kanske en dålig idé med kanot? Var träffarna alls roliga? Många hade skrivit om den dåliga stämningen i klubbarna, om alla problemen med de dåliga ytskikten och svårigheterna att frakta kanoterna efter egen bil.
Och skulle man inte tävla så var man en dålig kanotägare.
En del påtalade den dåliga stämningen, men då var de flesta ansvariga inom klubben snabba att tala om att man visst hade kul i kanotklubben, och att det bara var på forumsidorna det hettade till ibland. På riktigt hade alla kul.
?

Hm…



Vi surfade runt mer, och hittade roddbåtsklubben. De båtarna var också ganska fina. Inte som kanoter, men ändå.. ?

Vi kontaktade Roddbåtsklubben, och pratade med en trevlig människa som bjöd in oss till några träffar och tipsade om hemsidor, engagerade människor och två forum.
Lite bränd kände jag mig, men besökte dem i alla fall. Och där fanns en hel del med information om båtarna!
Där fanns jättemycket bilder och tips! Och massor med positiva och seriösa människor.
Människor som inte klankade på andra, eller började bråka i de trådar där jag försökte reda ut begreppen, sådär som man behöver göra när man är ny :-) Jag frågade faktiskt också var jag skulle titta efter vår nya båt, och fick till svar att jag kunde kontakta Svenska Roddbåtsklubben för tips och hjälp. Att där samlades de som var seriösa, och att man genom samarbete ville arbeta framåt.

Och hjälp fick vi!

Nästa månad blir vi med båt. Vi kanske inte får den där vassa, fina och för mig -drömbåten- men vi får ändå en båt, den är rosa och människorna som finns runt vår blivande intresse är seriösa, engagerade och ödmjuka.

Jag tror att detta blir bra.
Kanske, kanske vill vi börja tävla i framtiden också.

Med vår roddbåt 😊