När man inte har något annat för sig

Ja, detta börjar ju bli lite lätt uttjatat.
Men iallafall. När man inte har något annat för sig. Då kan man snitta sin tik och få bara en valp. Dyrt, tröttsamt och mest bara trist.
Har man tur överlever valpen och alla är trots allt lite glada. Så väntar man några dagar och upptäcker att mammahund har ätit upp alla stygnen. Magen håller på att ramla ut.
Okey, man åker in och opererar en gång till.
Jättekul. Not.
Jättedyrt. Yes.
Superstressande för mamma och valpbaby. Mm.

Man åker hem, testar pyjamas på mammahund som inte vill ha stygn alls på sin kropp. Resultat strimlad pyjamas. Man testar T-shirt och den dör givetvis.
Tejp över såret? Nej, det slits VÄCK på studs!
Okey, kvarstår tratt. Flera olika, olika storlekar, och hur de åker av/spräcks och mammahund fixar och trixar vet man inte.
Och för den som inte vet och det gör ju alla, så är tratt och valpskötsel INTE roligt. Nä.

Såret går upp, veterinären kommer ut och hälsa på. Okey, vi avvaktar och håller tummarna.
Sista stygnen putsväck idag.

Om man inte har så mycket för sig kan man besöka veterinären igen. Det är ju ändå nice. De är trevliga och gulliga.
Och det kostar en F.Ö.R.M.Ö.G.E.N.H.E.T bara att visa sig.... (JAG VILL ATT MINA DÖTTRAR OCH ALLA SVÄRSÖNER SKALL VARA VETERINÄREEEEEEER!!!!!!!)

Sen kan man gå hem och försöka fundera över vilken USEL människa man är som inte ens kan hålla reda på en enda Jefla hund med ett enda sår och en endaste liten ynka valp.

Om ni inte fattade så är MAN = JAG.

Suck.

Här är den lilla tjocka babyn som har världens mest envisa mamma <3