Jag tror på mångfald, och jag tror att många av våra hundar är lite för nära i släkt. Därför har jag under åren försökt hitta avelsdjur i andra länder som inte använts här.
Det har förstås hänt att även jag har använt en såkallad matador, men företrädesvis letar jag alltid efter BRA hundar (och katter) och annorlunda stamtavlor som inte är överrepresenterade hos oss.
Det är inte lätt skall jag säga.
På dobermannsidan gick en STOR, STOR dröm i uppfyllelse när jag för två år sedan fick hem mina hett efterlängtade argentinskor. Båda så fina, fulla med nya linjer -förhoppningsvis bra- och proppfulla med egenskaper som var nya för oss.
För jag skall säga att våra hundar är annorlunda. De ser annorlunda ut än våra europeiska, och de är annorlunda. Mest faktiskt bara positivt :-)
Först kom Tania och hon blev den som fick stanna hos oss. Brun, vacker, vild och alldeles fantastiskt! 19 månader ung ställde vi ut henne i Kroatien, och på FYRA dagar vann hon de erfoderliga meriterna och blev CHAMPION! Om jag är stolt? Mmmmm :-)
Snabbt ordnade vi HD, ögonspegling och mentaltest. I ett huj, förstås som alltid med vår vilda, balanserade Tromb :-)
Någon tid efter att Tania kom till oss var det dags för Verna. För jag köpte två tikar då jag inte helt kunde bestämma mig för vilken av flickorna som var bäst.
Och lite pessimist är/var jag, funderade i banorna att när det blev fel på den ena kunde jag alltid ha den andra kvar för avel..
Vi hämtade Verna, och häpnade över att vi fått (njae, kanske mera köpt...) ytterligare en helt fantastisk hund!
Lika vacker som Tania, lika lovande och lika underbar och härlig i sättet. Framåt, glad, trygg och utrustad med en för vår ras, ovanligt egenskap, "will to please" och en fantastisk inställning till arbete insåg jag snabbt att jag aldrig skulle ha tid att ta hand om, meritera och framförallt njuta av dessa två underbara tikar.
För Verna klarade också av HD röntgen, ögonspegling och mentaltest alldeles galant.
Räddare i nöden blev Pia-Maria och hennes man Nathan, som numera bor med, älskar och inte minst meriterar finaste Verna. (Som för övrigt till vardags kallas för Ina)
Rapporterna haglar in, likaså meriterna vad gäller Rallylydnad och inte minst vanlig lydnad. Och igår slog duon till rejält och på Vernas premiäråk vann de över hela bunten brukshundar, damer OCH herrar!! Verna och Pia-Maria fick CERT och SM-GULD!!
Jag vet inte vad jag skall säga, så jag ler bara vidare och är omåttligt stolt!! Vilken duo Ni är Pia-Maria!!! Hatten av för dig, GUD vad ni är BRA!!
Draghunds-SM 2014, start combined, blandade klasser
Titta på slutet av filmen efter Pia-Marias rosa mössa och läs hennes rader här:
Vi är klart sist ut, för Ina förstod ju inte vad hon skulle göra (första gången vi drar med andra hundar). Efter 5km växlar vi över till lina som 3:a!!!
Vi har alltså kört om ALLA ekipage på ett smalt skidspår! Det kallar jag samarbete, fina hunden