Det är ett sådant ställe där hundägare får lära sig av en duktig instruktör hur man gör med sina fyrbenta telningar. (Om det är en hundkurs vill säga)
Det är också ett sådant ställe där ens fyrbenta får lära sig lite hyfs :-)och det bästa av allt - BLI AV MED ENERGI.
Tania har massormycketfullt av energi, så jag har räknat ut att vi kommer att få gå kurs varje vecka - fast i flera år. (Undrar om det finns veterankurser…?)
Innan vi åkte på kursen levde vi som vanligt. Hundarna busade en del på tomten, slappade, mös och solade. Dvs, alla gjorde det, utom vårt bruna nyförvärv.
Hon grävde fler gropar (Välkommen till krater-Vita-Husets-byggarbetsplats-gräsmatta!), kravlade omkring i våra rabatter, och slet upp blommorna. Gräslöken trampade hon ned i stenröset och sedan jagade hon kaninerna.
Efter att jag skällt på henne, vilade hon lite (En kvart) och sedan hade hon dragkamp med min tvätt som jag så fint hängt på tork. Suck.
Sedan var lilla fröken Bus-I-Blick med mig på jobbet, och fick träna lite på hundmöten med olika raser, vi gick en långis i skogen och sedan blev resten av dagen lugn. För valpar skall ju vila en del, växa och inte lära sig att livet består av bara hallaballo.
Tania tycker det är ganska trist - så hon brukar fixa lite själv då.
Idag muddrade hon kattlådorna, hämtade resten av döttrarnas mjukisdjur, stora, fluffiga, oanvända och framförallt rena är de. Det gillar Tania! Hon fullkomligt avgudar mjukisdjur, ju mjukare, större och finare, dess bättre. Golvet i vardagsrummet svämmar ibland över, Ior, Nasse och allsköns fina tygdjur ligger numera där och skräpar. Om de inte finns i tjuvens mun förstås. För hon bär dem mer än gärna, vaktar dem mot husets övriga djur, eller sover i en hög med dem. OM hon nu alls sover, vill säga.
Idag har vi i alla fall varit på den avslutande valpkursen. Tania älskar att gå på kurs!
Hon älskar att få träna, köra upplet, sladda sicksack mellan godisskålar, träna inkallning, spana på kurskompisarna och inte minst - få rota i frökens spännande leksakslåda. Där finns allt möjligt kul; gamla strumpor, snusdosor med godis i, pipdjur, skärp, någon plastgrej, mjuka bollar, hårda bollar, små bollar, stora bollar. Flera pipisar och m.j.u.k.i.s.d.j.u.r.
Tania smakar på allt, tittar och funderar, och tar sedan alltid ett mjukisdjur. :-)
Idag tränade vi spår, uppletande, inkallning och en hel del kontakt. Bra grunder för framtiden, och bra saker om man vill att ens lilla älskling skall bli trött. Till det kan man lägga varma, soliga 25 plusgrader.
Efter träningen hade vi avslutningsteori och kaffe med tårta. Tania ÄLSKAR tårta också, kom vi på…! Och allra sist gick vi tillsammans och shoppade i butiken som vår instruktör äger. Det är en hit tycker vår lilla kleptoman, och ögonen far omkring som pingpongbollar i huvudet på henne. För ALLTALLT vill hon ha!
Medan jag provade ut en såkallad ”extraficka” for den bruna nosen i raketfart över allt och inget. Tania insöp lukt, smak och syn av allt hon fick fatt i, och smack! Där fick hon fatt i ett härligt, mjukt, stort elefantgossedjur. Den var jättefin, och inte gratis, så jag satte på mig min bästa övertalnings-övertygs-mamma-pondus-röst. Den funkade inte. Tania blängde under lugg på mig, tog ett nytt, stort tag i SIN rosa elefant, vickade upp den lilla stumpen i vädret och vände sig mot dörren.
Hon hade i alla fall hittat vad hon skulle ha!
Ok, jag erkände mig besegrad, och betalade eländet i kassan. Tania stod fint bredvid med sin illrosa trofé nogsamt instoppad i sin hungriga mun, och varje gång en hund tittade på henne åkte svansstumpen rakt upp som en sprättbåge och hons såg så mallig ut som jag knappt visste att hon ens kunde.
På vägen ut stötte vi på en annan kund som hade ett knippe dummys och det blev konflikt i Tanias hjärna…. Haha! Hon försökte sno åt sig en sådan också, men att få plats med en stor avlång plastdummy OCH en illrosa krokodil i en femmånaders dobermannmun är ett svårt företag. Även för vår påhittiga lilla fröken brun….
Jag tog helt sonika min lilla kleptomanhund under armen och packade in oss i bilen och for hem. Hela vägen låg lilla argentinska tromben snällt med sin nya grej i munnen. Själv var jag nöjd över vetskapen om den trötta valpen, den stundande middagen, TV-filmen och vår mysiga soffa.
För trött var hon, efter en lång dag på panget med fyrbenta kompisar, en kort promenad mitt på dagen och ett avslutande träningspass för kropp och hjärna under ett par timmar. Jag var i alla fall superslut!
Väl hemma fick jag släpa den lilla busen ur bilen, hon sov sött med krokodilen i munnen, jag fick henne att kissa en snabbis och så stolpade hon upp för trappan på kavata små ben.
Väl uppe vaknade hon till kan jag säga. Svansen i TOPP (de andra hundarna ville ju se vad hon hade i munnen) och ballast i stan! Det blir man tydligen med en sprillans ny mjukiselefant i truten?
Så satte hon fart, och drog en repa i vardagsrummet. En argentinsk trombrepa; Man startar i köket (vi har öppen planlösning) tar ett skutt upp i hörnsoffan, springer i den med avslut rätt över vardagsrumsbordet och skålen med frukt. Hoppar upp i husses knä, missar fåtöljen, men prickar alla mattor på golvet.
Prickar?
Ja, Tania blev så glad, så mitt i glädjefnatten över att vara hemma och vara den enda rättmätige ägaren till den efterlängtade elefanten, kissade hon på sig. Hon kissade på sig.
Kiss över golvet, kiss över och på hela soffan. Kiss på bordet, i fruktfatet, på HUSSE och alla mattor. Håhåjaja. Alla skrek och började torka. Själv tvättade jag mest, och mindre vackra ord hoppade ur min mun.
Den lilla dvärgen, som ju kallas för ”Jag är inte trött” passade på att jaga katter, dem har vi många av, så det finns en aldrig sinande uppsjö roliga typer att välja på, hon tog en repa in på yngsta dotterns rum. (Där har vi galler som skall stoppa, dottern vill nämligen inte ha besök av små busdvärgar) Tania hoppade, snubblade och allt ramlade. Suck.
Sedan fortsatte hon sätta knorr på vår kväll, innan hon bestämde sig för att checka ut, och inta sömn. Hon är som Skalman. Strax efter 22:00 brukar de små bruna stängas, oavsett vad som hänt under dagen.
Vårt hem, det som liknade ett slagskepp, stod knappt kvar, och jag som längtat efter Tv -kväll stupade i säng.
Härligt med valpar!
