WiFi på hotellet. Mat i magen. Dottern sover sött och ankorna utanför vårt fönster låter på sitt ankspråk. (För vad säger man att ankor säger? Mer än Kvack liksom..?) På TV pratar de bara franska, inte så konstigt, vi ÄR ju i Frankrike. Men ändå. Jag kan inte ett ord franska, så efter mycket om och men fick jag till WiFi och Facebook - Voila!
Det är knasigt tomt i sängen. En benig tonåring är liksom inte samma sak som Husse, min trogna följeslagare Grisen - dessutom saknar jag hennes knubbiga och varma kattkropp, och lilla dvärgpinschern Ivy.
Det är ekande tomt i sängen. Usch.
Vi har flugit (Inte precis min favoritsysselsättning) travat runt på jätteflygplatsen Charles de Gaulle, kajkat ett par timmar på små franska landsbygdsvägar för att komma fram till vårt mysiga hotell en god middag och sen RÄTT i säng!
Imorgon väntar Frankrike och förstås, det viktigaste av allt - franska dobermann. Spännande :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar