Jobbigt. Långt. Blä

Häromdagen gnällde jag över de regniga fälten i Danmark.
Jag tycker fortfarande de var onödiga.

Men vi genomled dem, frös och blev blöta.
Nu slingrar vi oss sakta uppför E4an mot Stockholm. Trötta, fortfarande kalla och åtminstone jag, dödligt trötta på cellen som kallas bil.

Vi har just stannat på på favoritstället (Hur i allsindar kan man ens ha ett favviaställe längs E4?!) och jag trycker i mig en latte och Alvedon.

Önskar jag vore hemma.
Nu.