Morgnar

Klockan ringer tidigt, först upp och tar fram blåslampan, stoppar i eldpatron, jordbävning och blixtar. Börjar väcka tonårsdottern med sådär resultat.
Hundarna sover.
Lagar frukost till barnen, tänder levande ljus och hänger tvätt.
Väcker dotter igen. Hon mumlar osnälla saker.
En hund uppe, vinglar runt på trötta ben och letar matsmulor. Jag städar kattlådor och lyssnar på morgon TV.
Hunden bajsar på golvet och somnar om hos andra dottern. Sätter på mig rustningen och hotar min yngsta avkomma till livet.
Hon ser sur ut ochkanintefattaatthennesmammaärsåjeflaotrevlig? Ja, min lilla duva. Guess why? Hennes katter springer ut och in till husse, de vill sova mer. Det vill greyhounden också och JAGAR ut dem med STORA bokstäver. Mattorna flyger och alla är plötsligt vakna.

Hundarna går med mig under mordhot, flera av dem fattar inte vitsen med tidiga morgnar och oktoberväder.
Ute är det kristallklart och frost. Älvorna dansar över åkern och de sista djuren i skogen försvinner av mitt ilskna vrål och hot om hundmord när kineserna vägrar sätta sina förfinade tassar på den frostiga marken.
Alla tumlar ut still slut och jag tassar in i stallet och matar de morgonhungriga hästarna.
De möter mig med vänliga gnägg, hungriga ögon och krävande kroppar. Juliet välter ut mathinken när jag försöker ge henne och lilla Blixtsonen och pelletsen flyger ut över boxen. Suck.
När jag är färdig stannar jag några minuter och lyssnar till mumsandet. Mysigt!

Uppe i huset har katten stulit dotterns macka och jag brer en ny. Hundarna fladdrar runt och letar mat.
De är uppfinningsrika och stjäl som korpar. Kattmat, kattbajs, smågodis, tonårsrummen länsas och fickor plundras.
Dottern ropar hejdå och vinglar ut på höga klackar. Alldeles för höga men jag orkade inte stå emot. Jojo, fint ska det vara J 

Jag ger de svältande hundarna frukost och ber till högre makter om lugn så jag hinner äta själv. Delar ut tuggben efter maten och sätter mig tillrätta med latte och frukost. Då slåss de.
Alltså. Vi har sex hundar och TJUGO förbenade tuggben. För att stå emot bråk liksom. Greyhounden –den nobla- brottar ned en rabiesvrålande kines och tar hennes tuggben. Springer in i sovrummet med sitt byte och lägger sig tillrätta med sin trofé. Nu har hon tre tuggisar. Dobermannen blir lurad av pinnen som springer in i sin bolåda där hon samlat gamla mackor, pennor och nu en hög med tuggben. Hon vill inte ha egentligen men hon gillar att samla. Hon är som en sådan där samlare man ser på TV. Sjukt.
Dobbisen blir sur och jagar en katt, välter en stol och jag får krupp. Dottern vinglar in igen – mamma-jag-missade-busseeeeeen!
Suck och stön. Vallar ned hundarna på jobbet där de omedelbums somnar i sina boxar.
Skrapar rutor, svär och skjutsar barnet på de vingliga platådojjora till skolan och hinner precis hem till Pensionat Vita Huset Öppnar. 

GodMOrGoN!!