Åh jag är så hungrig!

Klockan ringer tidigt, göromål och snabb frukost till barnen. Jag hann inte äta.  Dagen gråkall och fult mulen. Jag huttrar när hundarna rastas och hästarna får mat. Mysiga mumsmumsljudet följer mig när jag tar trappan i fyra steg och försöker skaka av mig kylan.  Magen knorrar (MIN mage alltså)

Jagar barnen till skolbussen.
Ut igen, vinkar hejdå med morgondimman som blöt rimfrost i håret. Ögonfransarna droppar och det gör långhåriga valpen också. Vi darrar lätt bägge två. Fast det är vår. Och magen påminner om att den är tom.

Mycket på jobbet. Ibland händer det olyckor på ett hundpensionat.
Det är förstås inga riktiga olyckor, med plåster och blod, utan på ren svenska en som bajsar eller kissar på golvet. (Eller fler)
Idag är det bajsfest i Vita Huset.
Och jag är slaven.

Dobermannhanen tittar nedlåtande på vädret och mig som släpar ut honom. Klämmer fram en droppe kiss och vill gå in. Vi går in.
Retrievrarna leker i leran ute och vill inte gå in. Efter en halvtimme släpar jag in dem och blir lika lerig jag.
Byter skor och strumpor (Varför går jag ut i Foppatofflor?????!!!!)

Bär ut den lilla vavvan på armen och tvångsrastar. Hon ser sur ut men gör vad hon skall och går irriterat med på kissrundan. Hoppar över vattenpölarna och skakar på sig varannan minut. Vi hatar regn hon och jag.
Inne blir det fotspår efter oss i foajén. Leriga.
Retrievrarna har bajsat inne, för de glömde göra toalett i lerleken ute.
Torkar lera och bajs. (och svär)
Retrivrarna ser nöjda ut. Det gör de alltid…

Jag drömmer om en kaffe latte. Min mage också.

Grand danoisen har kissat inne medan han väntat på sin tur. Klockan är drygt 08:00 och han har kissat en O.C.E.A.N.
Jag hämtar skyffeln och skyfflar upp eländet. Halkar med med min fångst på väg till slasken och har gulddropparna överalles. Gult är fult.
Tur jag har regnkläder på mig.

Rastar oförtrutet vidare. Torkar kiss. Plockar bajs. Matar hundar.
Schäfern hetsäter och spyr över hela boxen. Äter upp hälften innan jag hinner ta det och ger ny fräsch mat lite senare.
NÅGOOOOON som vill köpa ett hundpensionat?? !!

Matar kanariefåglarna och till sist så kattavdelningen. Mjaumjau.

Det blev sent idag, ingen fika utan ut och gå med hundgästerna. De skäller irriterat och vill motionera.
Promenadhalka i leran med långa armar. Hundarna drar och jag glider efter. Magen kurrar lite. Jag säger åt den att vi fryser och drömmer om varmt te. Chai Te på Wayne´s Coffe med cheesecake…. Eller en rostad macka med ost och varm choklad?
Mmmmm. Rottweilern kastar sig fram och skäller på travhästen som blåser förbi. Jag håller i för glatta lite och bränner av mig fingrarna samtidigt. Varför kan inte bara folk ha mjuka skinnkoppel?? Fanihelvetesjävlarsjävlar vad ont det gör! Rottisen ser nöjd ut och jag tror jag också jagar på den stackars hästen med alla mina ord som väller ur munnen. Vi klafsar vidare på vår regngråa väg.

Hem och byta hundar. Nu kan fler gå med och taxen, cockern och spetsarna travar på. Retrievrarna leker på gården medan vi promenerar. En kvartett clowner som fladdrar genom lervälling och vattenpölar med glada leenden.
Efter halva promenaden ser spetsarna annorlunda ut, taxen har bytt skepnad till en form av grådassig korv, och cockern behöver badas…. Jag fryser som en gris och vi vänder hemåt.
Hemma – huttrar - hu och fy.
Torkar vovvar, tvättmaskinen kör så det ryker och svabbar golv.
Tränar lite leta med några som vägrar-vägrar gå ut och låter dobermannen springa på vårt löpband. Han ser glad ut. Jag funderar på att springa med, bara för att få värmen. Det som låter är mina tänder – de skallrar….
Lunch. Jag är H.U.N.G.R.I.G

Alla hundar har inte fått sitt, hinner inte. Jobbar.
Telefonen ringer men allt är blött, kan inte prata. Lyssnar på radion och hundens andhämtning i badet. Ibland är lugna favoriter bra. Drömmer om varm mat. Varm, mjuk mat i magen.
Magen svarar med att vrida sig inuti, tarmen knorrar och det känns som en binnikemask bor där inne. Det stämmer förstås inte, det kan man se på min kroppshydda, men det känns som om jag snart svälter ihjäl.
Kan man äta hundmat?

Hänger upp de drypande kläderna, tömmer stövlarna (HUR kom vattnet dit?) av med våta byxor och springer upp i underkläder. Smutstvätt i maskinen smutsiga jag tvätt – check! Varma kläder på. FrYSeRFrYYyyyyyYYYySeR i alla fall!! 

Glömt att handla lunch. Suck. Havregrynsgröt tre minuter senare magen full. Rap. Klockan sprang sin kos och jag efter.
Tillbaks på panget.  Solen skiner!!!!!
Ut med alla hundar, rastgårdarna fylls av glada skall och blöta tassar.
Tar med afghanen och pudlarna på promenad. Jagar asfalten och allt det torra nästan maniskt. Värmen kommer smygande. Sprider sig inuti som soligt, varmt, mjukt, snällt. Hundarna travar på bredvid mig och noterar inte smällen. Inte jag heller. Jag njuter av värmen. Jag fryser inte. Sol och havregrynsgröt is da shit.

PANG!
Himlens portar öppnar sig och tre sekunder senare vet jag exakt hur afghaner ser ut under kostymen. Jag VILL INTE VETA det!!
Tio sekunder fryser jag som en gris igen. Allt är blött och jag med. Till och med skelettet fryser. På riktigt. Längtar efter min varma kaffe latte. Och grillad varm kyckling.

Vi springer hem! Dyngsura, våta och lite rädda för åskan. På pensionatet surrar radion välkomnande och efter att hundarna blivit torkade bestämmer vi oss för att vara inne.
En innedag. Bra val! 

Tvättmaskinen surrar, jag skurar golv och aktiverar hundar. Förutom magen som blivit hungrig igen känns livet ganska bra.
Resten av dagen är fuktig och inte helt varm. Det går inte när ALLT blivit vått….  Men jag torkar, försöker göra mysigt och längtar till middagen, arbetsdagens slut och ett varmt bad.

Efter jobbet blir vår middag tillagad i ett huj. Ena dottern skall på bio och den andra till ridskolan. De äter snabbt, och jag tar emot en försenad kund. Suck. Tänk om folk kunde hålla sig till våra öppettider?
Hon ler lätt, lämnar över sin hund och konstaterar att ”Det är ju så BRA att lämna hunden i Vita Huset, då slipper man stressa som en tok med de här fåniga tiderna. Jag menar ni BOR ju ändå i huset!”
Jag tar trappan i tre språng, min mage skriiiiker efter middag. Döttrarna skriker också, från bilen. ”Mammaaaaaaaaaaaaaaaa!!!!! KOM NU DÅ!”
Vi kör till stationen och på vägen hem släpper jag av den yngsta i stallet. Hon kramas snabbt och säger att hon ställt upp min middag på bänken.
Jag ler fånigt, MIDDAG snart!

Trötta steg i den mulnande dagen som är på upphällningen. Hemma.
Hundarna tar glatt emot i hallen och vår fina dobermann har spaghetti i ansiktet. Resterna av köttfärssåsen återfinns på kineserna och på golvet ligger salladen.
Jag som var så hungrig.....

Knaprar på en torr macka, känner att jag hatar hundar (i alla fall mina egna) och städar lite i huset.
Snart är det dags för kvällsrastning av Vita Husets Hund och Kattpensionat, hämta barn på olika aktiviteter och sedan är det helt legitimt att ta död på dagen. ZZZZZZova.
Tomorrow is another day. 

Förhoppningsvis med frukost ;-)