Vi skall få smått. Kanske

Häromdagen fick vår lilla söta Ivy träffa Zikko, och förhoppningsvis får vi små pinnebabysar i juni.
Detta blir Ivys sista kull, hon börjar så smått bli äldre, men är fortfarande pigg som en pelikan, lika trogen som alltid och viker inte en sekund från min sida. Hon hänger med på de dagliga 1-2 timmars promenaderna, och springer dobbisarna hack i häl, jagar sork, och är inte det minsta trött.

Ivy, Julevovve

Ivy har tre passioner i livet;
1. Sin matte - dvs jag.
Under alla mina år som hundägare tror jag inte jag upplevt en mer trogen och hängiven liten kamrat.
Ivy dyrkar marken jag går på, hon kommer ALLTID när jag ropar, och väntar envist vid dörren, om jag inte är tillsammans med henne. Hon är som en liten annorlunda skugga, ibland när jag ser min egen, riktiga, hajjar jag till. Jag är ju van vid en liten, fyrbent korv som struttar runt kring mina anklar. Alltid är hon där.
Hon ligger i min säng varje natt, sitter under köksbordet när jag äter frukost, ligger och väntar på en handduk om jag är i badrummet, hänger efter mig på pensionatet när jag arbetar, och vill alltid vara med när jag skall någonstans. Om hon inte får följa med, tillbringar hon alla timmarna jag är borta med att sitta i fönsterkarmen, eller på det hårda hallgolvet på undervåningen, och vänta.
Egentligen är det allt vad Ivy gör varje dag, hon väntar. På mig, på att vi två skall vara tillsammans.

2. Mat.
Ivy älskar mat. All mat, varm mat, kall mat, smågodis, chips, kakor, kex, tuggben och hundgodis.
Tyvärr gillar hon också allt man kan hitta  skog och mark, och hon är mindre nogräknad med hur länge det som retar hennes smaklökar har legat, innan det slinker ned i hennes mage. Blä…

Apportmumsfilibabbaensorkiminmun!:-))

3. Sorkar, möss och småkryp.
Ivys hobby är nog att jaga sork. Hon är smart också, hänger efter Juni och Jenna som även de passionerat jagar sork, stoppar ned sina stora huvuden i hålor, gräver dem större, sliter upp rötter med tänderna och stampar upp allt som lever ur sina små hålor.
Vår dobermannduo är dock inte alltid så kluriga…. De gräver, arbetar, sliter och kämpar för att få fram sork och mus, men tröttnar fort och springer glatt vidare. Det vet Ivy, som alltid håller koll på våra två dobermann, och sekunderna efter de lämnat ett jordhål, är hon där och kryper ned med hela sin lilla kropp. Ofta får hon fatt i en förvirrad stackare, som ju tror att plågoandarna är borta. Vår lilla söta italienska förpassar sorkar och möss till himlen, lika snabbt som vi tvåbenta blinkar.
Så får Ivy fatt i sina sork och musoffer, sådär i bakgrunden av Juni och Jenna. Hur ofta som helst. :-)

Ja, det var en snabbpresentation av Ivy. Hon har förövrigt ett otroligt vänligt sätt- hon bråkar inte med någon, tar omvägar runt främmande hundar, accepterar snällt allt vad vi människor hittar på och är aldrigaldrig elak eller stygg mot någon.

Vintertjejen

För Ivys del kan himlen ramla ned, bara hon är nära sin matte och får sin dagliga portion mat:-) Helt enkelt.

Jean Dark Exotic, Ivydotter

Ivys E-barn

Ivy har sedan tidigare tre kullar, och detta kommer alltså att bli hennes sista. Hennes tidigare ungar har alla blivit vänliga, tillgängliga och öppna hundar. De är generellt ganska mörka i sin färg, precis som Ivy själv. Vi hoppas och tror att denna hennes fjärde och sista knippe ungar kommer att bli trevliga familjehundar som också kommer att passa fint till utställning, lydnad och andra aktiviteter.

Prydlig, liten karamelltjej