Välkomna till världen!

Lady har fått kattungar!!
Vår fina, stolta, högröstade, vackra dam som älskar smått, har minsann fått egna barn.
Länge gömda för oss alla, som faktiskt levde i tron att mammakatt var steril, och som gjorde stora ögon då Ladys mage plötsligt växte. Och växte. Och växte.

Då jag haft en del otur genom åren, och liksom inte fått till den där efterlängtade, snygga brunmaskade honan, köpte jag en. Lady kom in i huset, och har varit underbar på alla sätt, ända sedan hennes bruna, runda tassar satte sina fötter i Vita Huset.

Vi tyckte inte om hennes namn, men kunde inte komma på något mer passande, för hon är ju en Lady, ända ut i de långa och eleganta morrhåren.
Men, så Lady hon är, så är hon inte rädd för att ta i, och hon har mer än gärna hjälpt till och varit extramamma till alla våra småkattungar här hemma. Men några egna har hon aldrig fått.
Vi har försökt med än den ena, än den andra och efter flera dejter med olika kavaljerer gav jag upp. Lady kunde inte få bebisar, så enkelt var det.

För några veckor sedan drabbades Lady av magsjuka, och en allvarlig sådan. Vår starka katt tynade nästan bort, och fick vätska varannan timme dygnet runt. Efter en kritisk vecka började hon komma tillbaka, och vi som faktiskt trott vi skulle mista henne kunde pusta ut.
Efter magsjukan avmaskade vi alla katter med ganska starka medel, tanken var ju att katterna kanske drabbats av någon mask eller dylikt. Ingen annan katt drabbades dock, och vi glömde hela saken.
Sedan rullade veckorna på, och vi tänkte inte mera på det hela, förrän vi plötsligt upptäckte att Lady var ganska rund om magen…… Och det kunde inte bara vara kattmat därinne. Glädjen var förstås stor, men också oron för de små därinne, och vi gjorde oss många tankar hur det hela skulle bli, när de haft en mamma som varit så sjuk.

Det visade sig gå alldeles förträffligt, och trots att jag hastigt måste resa bort löste sig allt till det bästa. Men så har jag ju också fantastiska döttrar, som är världens bästa barnmorskor. :-)

Lady började visa tecken på förlossning ett par dagar innan hennes barn faktisk kom, och stackars dotter Felicia fick några vaknätter som heter duga. Hon vakade dock över vår blivande mamma bättre än den bästa hök, och allt som skedde fick jag rapport om per mobiltelefon.
När det så var dags hoppade Linn in, och tog emot de sju små nya världsmedborgarna, som trillade ut i livet som pärlor på ett band.
Förlossningen gick fort, och sex svarta orientaler kom på rad. Den sista, sjunde kattbabyn var vit, dvs en siames, och Linn gjorde stora ögon har hon berättat. Efter att först ha fått bara svarta, kändes det skumt med en vit:.-)

Vi vill ju förstås ha lite honor, speciellt då vi har ytterligare en kull hemma, bestående av fyra små söta och mycket lovande hanar…
När jag kom hem från min resa var bland det första jag gjorde, att vända upp och ned på de små för att kontrollera könen. Det fanns förstås en endaste liten svart tjej, och hon lär bli en tuffing, som skall ta sig fram bland sex brorsor och fyra grabbkusiner……!

Lady och hela hennes förstfödda kull, de sju G-babysarna