Vi har återigen gått en härlig, lång och njutningsfull promenad i den gryende vårsolen. Jenna och Juni ägnade sig som vanligt åt sin favoritsyssla - sorkjakt.
Sorkarna bor som bekant i underjorden, och för att få fatt i dem (vilket mina knasänglar aldrig lyckas med) måste man stoppa ner nosen i alla hålor man kan hitta. Hittas de inte gräver man fram dem.
Och när man grävt och nosat, nosat och grävt, ser man ut som Jenna Sammetsöga. Alias lerklumpen.
 |
| Så här vacker vill Jenna vara, om hon får bestämma själv. :-) |
 |
| Strax innan hemgång. Där väntade förövrigt rotborsten..... |
Känner precis igen det!!!!!!!!!!!!!!
SvaraRaderaJÄTTEKUL tycker hundarna ialla fall!
Det värsta är att de måste ha ömhetsbetygelser med mig också och då vet ju alla hur man ser ut:-))))))))))))))
Åh vad jag är glad över att ha en hund som gör allt för att hålla sej undan klet och smuts och äckelheter :-D
SvaraRaderaMen dom är ju bra söta ändå när dom jobbar stenhårt på att täcka sej full med lera <3
Åh min gud, sådär ser ju våra ut oxå...och grus överallt i huset. Hilfe.
SvaraRadera