Prinskorvarna

Grabbarna Grus:-)

Ja, våra små charmtroll växer så det knakar. Från den ena dagen till den andra förvandlas de, utvecklas, och behärskar fler och fler saker. De är idag dryga 3.5 veckor, och kan gå, vingelspringa, sitta, nästan klättra över kanten på sin sovbalja, skälla, dricka vatten ur en vattenskål, och de har just fått sin första portion hundmat i en skål.
(Och det var supergott!)

De har också upptäckt att de har fyra egna bröder, att man kan lekaslåss med dem, och pipgnällskrika om världen är dum. Då kommer mamma med en gång, och allt känns genast bättre:-)

Grabbarna Grus är glada små parvlar, de gillar oss människor, och slickar glatt oss tvåbenta i ansiktet när vi lyfter upp dem, viftar på sina små svansar och knatar framåt i en obestämd riktning var man än sätter ned dem på golvet.

De har trulig uppsyn, valkar och extraskinn överallt, och fantastiska små, orörda, fina tassar. Förutom att de är underbart söta, luktar de sådär gott som bara valpar kan. Jag brukar alltid dröja mig kvar och titta på dessa små fötter. Så små, men helt perfekta, och så söta.
Dessa små tassar växer varje dag, och ganska så snart kommer de att bära sin ägare i full sprutt o skog och mark. Säkerligen kommer de att springa ifrån sin ägare mer än en gång, och reta någon av oss tvåbenta till vansinne.
Men det är långt bort, och jag kan fortsätta titta på de knubbiga babyfötterna, och bara njuta:-)

Igår blev femlingarna fotograferade, både av dotter Linn, och senare på kvällen fick de för första gången stå och se vackra ut, för då var vår hovfotograf Ammi här. Vi två har följts åt genom åren och kullarna, och det är som alltid otroligt spännande att se hur de små knubbiga trulingarna, utvecklas, växer och plötsligt en dag inte längre är små Prinskorvar.

Utan färdiga dobermann.

Orange hane

Grön hane

Blå hane

Omärkt svart hane

Omärkt brun hane