Ja, igår flyttade ju Stig-Helmer in, "Stickan". Jag hade inget med det att göra, utan dottern klarade det på alldeles egen hand. Undrar vem hon har det ifrån??
Jag har förstås tagit mig några turer till dotterns rum och spanat in den annorlunda saken. För han är verkligen annorlunda!
Grön, nästan som ett blad. Knottrig i huden, eller vad man nu säger om en kameleont? Lillgammalt utseende, nästan lite lik en muttrig, sur rynkig farbror gungar han omkring i sitt terrarium. Fort går det inte, faktiskt blir jag nästan stressad bara av tanken på att vara en kameleont. Stackars Stig-Helmer!
Värre blev det när dottern kom på att den lilla varelsen måste äta. Ja, för vi hade liksom ingen passande Stig-Helmer mat hemma.
Mumsfillibabba....? |
För typer som Stig-Helmer vill äta lite annorlunda diet; Syrsor (BLÄÄÄÄÄ), Mjölmaskar (Som jag INTEINTEINTE vill se förvaras i mitt kylskåp, ja, dottern är informerad!!), Fjärilar (Tänker iallafall jag aldrig hjälpa till med), Flugor (Herreguuuuuuud!!! Kameleonter is da shit! Vi bor granne med en stor hästgård och det kryllar av flugor här om somrarna. Alltså, det är ett problem. Det problemet är nu löst, det förstår jag.
Efter sommaren kommer vår Stig-Helmer att få gå på Viktväktarna för kameleonter. Tjock på flugor liksom. Nice), Nyfödda musungar (Jeck!) och skalbaggar och annat mumsigt som jag just förträngt.
Jo, just det, lite sallad och annat grönt gillade han visst också.
Hursomhelst, jag då som inte skulle ha någon ödla blev beordrad till djuraffären för att köpa syrsor. Usch. De krafsade runt i påsen och jag tyckte synd om dem där de åkte på sin sista färd.
Väl hemma blev de presenterade för den unge herrn, som funderade både länge och väl innan han bestämde sig för att ta en titt på sin gourmemiddag. Ögonen fladdrade och for runt som pingpongbollar i skallen på honom, och man kan nästan se hur han sitter och funderar.
Hursomhelst - han bestämde sig för att han var hungrig, gungade ned för grenen, rullade ut tungan och HAPS! - så hade världen en syrsa mindre.
Stig-Helmer gungade sig uppför grenen till sin favvoplats under lampan, slickade lite vatten på ett blad och njöt av värmen.
Själv är jag glad att jag inte är en kameleont. Faktiskt.
Matdags
Helt enkelt bara ute och går
By the way så har dottern bytt namn på Stickan, så nu heter han Marty.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar