onsdag 24 juli 2013

SPLIT!

Vi har fotat med mobilen, så bilderna är väl sisådär.
Jag kan berätta att Real-life-upplevelsen INTE är sisdär.
Här är alldeles uuunderbart!

Dagen börjar tidigt. Klockan studsar stelt, skrikande och bestämt strax efter fem. Men den behöver inte anstränga sig – jag flyger upp. Vi skall ju till Split!

Rastar hundar, matar hundar – nej just det, ingen frukost, de skall ju flyga – kattlådor check. Packningen check. Frukost till de andra djuren check. Väcker chauffören och in i bilen.
Mot Arlanda. Oro i magen, glada hundar och förväntansfull dotter.
Möter lika glad kompis, pussar hejdå till familjens hussar och så checkar vi in. Förväntar oss lite strul, men nej, alla fyra hundar får biljetter, vi också och plötsligt har vi gott om tid. Mmmmm, flygplatsfrukost är mums.

Strax före nio körs Tanias bur genom röntgenbandet, och sedan får vi säga hejdå till henne när hon försvinner ned i hissen med en anställd på SAS.
Hon ser konfunderad ut, och jag upprepar mitt mattemantra, Kommer snart, stanna där. Hur hon nu skall kunna gå någonstans. Jag har ju låst in henne i sin bur. Usch.
Går genom passkontrollen, det piper INTE om mig! Fantastiskt.
När alla andra sedan köper parfym och choklad införskaffar jag ett mjukisdjur.
Min dobermann måste ha en present som plåster på såren bestämmer jag mig för. Ett luddigt, dyrt mjukisdjur i form av en älg blir perfekt.
Jag fingrar på den under resan, och funderar på min bruna gullis. Hoppas hon har det bra. För tänk om de glömt att sätta på värmen och hon fryser till is?
Eller de glömmer skruva ned för värmen och hon typ, smälter? Hm.
Kanske störtar vi, det kränger faktiskt olycksbådande när jag känner efter, och med jämna mellanrum låter det konstigt om motorerna.
Ja, störtar vi behöver vi i alla fall inte älgen.

Kinesterna ligger fint i sina bagar under våra säten. De säger inte ett pip, och uppför sig exemplariskt. Till skillnad mot ungen bakom oss. Han vrååålar, ålar och skriker. Jag vill hälla vatten på honom. Eller nåt.
Flygvärdinnorna ser lugna ut så allt är väl i sin ordning Phu. Jag hatarhatar att flyga.

Plötsligt är vi nere och jag kan öppna ögonen. Fin utsikt och när vi stiger ut blir vi alldeles omfamnade av hettan.
Den trycker, pockar och är överallt.
Det är svettigt och varmt och kön till passkontrollen är som en seg råtta i cement.
Vi kommer ut sist, och där på golvet står buren med en dobermann i. MIN dobermann! Hon ålar, kråmar och ser lycklig ut, och så fort vi hämtat bagaget, gått genom tullen (som bara viftade bort oss, gå mot ”Nothing to declare så vi får fika typ”) får hon sin Älgpresent.

I trängseln utanför står en massa taxichaffisar, en har en skylt med vårt namn på och strax är vi ute, traskar på led efter ”vår” gubbe.
Hundarna är glada, men mest glad är Tania. Hon är nog lycklig att vara kvar hos sin galna familj. Och förstås över nallen. Älgen. Den dinglar från hennes mun och hon vägrar absolut att släppa den. Hon har blivit en apport labrador. 

För en mjukisälg kan man göra nästan vad som helst.
 Som att flyga till Split.... 


30 minuter senare står vi utanför vår lägenhet i Split, alla tre sjöblöta av svett. Solen steker, vinden leker – INTE. Det är underbart vackert men också underbart hett.

Vi packar upp, vattnar o matar hundar, och slappar ett tag tills solen snart skall gå ned. Vandrar sedan ut i staden Split och det är en upplevelse. Smala, trånga gränder. Små stenbelagda gator med miljoner av lösspringande katter. Randiga katter. Vita Katter och svarta katter. Katter all over the place, stirrande med elak blick på våra hundar. Vi springer förbi, skrattar av skräck (arga katter är inte att leka med) och hittar vägen tillbaka mot staden efter utflykten upp i parken. Parkerar oss till sist på en gemytlig liten restaurang där vi sitter under Kroaternas tvätt-på-tork. Och ja, maten var alldeles underbar!!

Hemgång, zzzzzova och förbereda oss på morgondagens utställning som börjar 20:00 på kvällen.

Midnattsutställningen i Split är världsberömd.
Och nu är vi här för att få vara med!! 

Halvsura katter finns det gott om.
Här är en vit älskling med stålblick

Fin utsikt! Dotter och hundar 

"A room with a view"
Utanför vårt sovrumsfönster är Split. Iallafall taken på alla de andra husen.
Och bergen i bakgrunden.
Vackert

Här är vår närmsta restaurang. Rätt under vårt sovrum. 

Det är så varmt här att Tanias öron inte vill stå. Tejp och gott humör hjälper på det.
Frågan är vad domaren säger imorgon. Jaja, vi har kul iallafall! :-) 

Dinner by night. Det dinglar tvätt på tork överallt ute.
Bella Nottekänsla 
GODNATT :-) 

6 kommentarer:

  1. Men så kul det låter! Lycka till i natt!

    SvaraRadera
  2. All lycka till er!
    Nästa år följer jag med =)

    SvaraRadera
  3. Varför följde jag inte med??? Jag är en idiot!! /D

    SvaraRadera
  4. Vad härligt det låter! och vad underhållande du skriver- som vanligt:) Kram Johanna

    SvaraRadera
  5. Lycka till! L.H

    SvaraRadera