Managment by fear

Jaha. Nu känner jag att det är dags för ett surt inlägg.
Inte för att det nödvändigtvis måste vara grinigt, utan mest för att jag känner mig ledsen och uppgiven.

Jag har funderat lite på detta med handling, alltså hur man visar sin hund på utställning. De flesta jag känner, inklusive mig själv, tävlar inte bara för att det är roligt – utan för att man vill vinna. Japp, så är det, lika bra att erkänna ;-)

Det jag funderar över är HUR mycket man vill vinna. VAD är man beredd att göra för sin vinst?
En del viger sitt liv åt ögonstenarna; motion, mat, skötsel, bra handling osv osv osv. En del går lite längre, kanske mailar domaren innan bedömningen (jo, det finns de som gör det...!) och vill puscha på lite.
Och en del tränar sina hundar som sjutton. Det finns bra sätt att träna och det finns mindre bra sätt.

För en tid sedan såg jag en grej som var ny för mig. Faktiskt trodde jag inte mina egna ögon. Jag gjorde en struts av saken, dvs låtsades inte att jag faktiskt HADE sett detta.
Men det hade jag ju.

Jag såg bord, som var uppdelade i två plankor, och jag såg bord som var uppdelade i fyra små träbitar. Ungefär lika stora som en hundtass.
Högt däruppe skall hunden balansera, och trampar den fel ramlar den. Det blir lite sådär ”Look no hands” – fast tass. Och jag kan livligt föreställa mig att det gör jätteont att ramla ned.
Senare såg jag detta sätt att träna igen, fast man gjorde det på valpar. Små, små babysar som tränas för framtiden. 

U.S.C.H! 

Den här vovven verkar iallafall inte dingla i luften, ÄN,
 men det finns det de som gör också. 

Jag tycker såklart att vi skall träna våra hundar. Hundar älskar att tränas! Och jag tycker absolut att vi skall kunna korrigera våra hundar, och ibland bestraffa.

Bestraffa är inte lika med plåga.

Bästa sättet att träna hund är inte med hugg och slag och skräck.
Bästa sättet att träna hund är att jobba med en glad hund.
Hur vet jag det? Jo, för en GLAD hund presterar, och den gör det mer än gärna!

Har du tid så sätt på musiken och titta på några minuter av skönhet.
Här visas en dobermann på maximalt bästa sätt. Han samarbetar, jobbar och ser så lycklig ut att jag –varenda gång jag ser filmen- fäller en tår.
Han är dessutom otroligt vacker - men framförallt, han gillar att visa upp sig. Han är lycklig. Och just SÅ vill jag iallafall gärna se hundar på utställning :-) 

Sätt på ljudet, klicka här och se den fantastiska hanen visas! 

Ett litet PS som jag dedikerar min gamla lärare i svenska, VEM är egentligen MAN? Ordet "man" skall inte finnas i en text. Skriv "jag" messade hon alltid.
Jag hoppas alla "man" som läser detta kastar bort sina hemska träningsredskap. De borde inte få finnas!