En Hjärtesak. Igen

Vågorna går höga kring våra fyrbentas hjärtfel.

Debatten rasar och det är bra. Det är bra att vi engagerar oss i DCM, för det är en hemsk sjukdom.

Det är också positivt att se att fler och fler vill jobba tillsammans mot cardiomyopathi.

Jag är övertygad om att vi aldrig får bort denna defekt, om vi inte samarbetar. Det är bara att spotta i nävarna och jobba, inte gnälla över klubarna. Klubbarna är VI.

För några år sedan drog jag igång hjärtscanning hos oss, ca 2-3 gånger per år, där en specialist kommer och hjärtscannar/ultraljudar hundar och katter.

Han ser företrädesvis efter DCM (hund) HCM (katt) och njurproblem hos katt. Alla som vill komma är välkomna.

Idag har vi haft Scanning igen i Vita Huset. Som vanligt var det hektiskt, fullt att göra, igenkorkat med bilar på vår uppfart och massormassor med djur i vår foajé.

Det hela avlöpte bra, alla 15 djur som skulle scannas kom i tid (TACK alla ägare) och hade sina papper, viktinfo och annat i ordning. Jag fick för första gången använda min julklapp – en egen id scanner (den funkade!) och nästan alla fyrfota var friska.

Tyvärr var det som alltid en tvåbent som fick gå hem med tunga steg och tårar i ögonen. Och även om det denna gång inte var mitt djur, så gör det oändligt ont att tänka på den som skall mista sin bästa vän. Jag vet ju tyvärr så väl hur det känns.:-(

Varje gång specialisten har besökt oss har han hittat affekterade djur. Varje gång har han hittat hundar under fyra år.

Den yngsta jag ha varit med om, var en dobermann som inte ens fyllt två år.

Det är hundar och katter från världens olika hörn samt uppfödare.

Alla är välkomna, jag gör detta för att jag hoppas att fler och fler skall testa och bli uppmärksamma på det stora problem vi faktiskt har.

Om vi inte hittar de sjuka djuren kan vi inget heller göra tror jag.

Vi kan svänga oss med statistik och siffor såklart. Men fakta är som specialisten sade till mig idag igen; Vi vet tyvärr fortfarande så lite om DCM.

All information är värdefull.

Efter att jag haft kattrasen sphynx i snart tio års tid, och levt med den rasens hjärtfel – HCM- som förövrigt påminner till stor del om DCM på dobermann, känner jag att det VISST GÅR ATT FÅ HUNDARNA BÄTTRE! Det kommer att ta tid, men det går.

Vägen att gå mot det är att scanna, ultraljuda och/eller holtertesta, samt DNA testa, när vi får ett tillförlitligt gentest.

Blindvägen är att prata skit, håna andra, peka med hela handen och hänga ut andras hundar tror jag.

Och en av de sämsta vägarna, som jag ser det, är att sluta föda upp.

Vår ras behöver och måste ha sina uppfödare. Om för lite hundar föds, har vi knappt något material kvar att jobba med.

I Vita Huset har massor med hundar screenats för DCM under åren.

Veterinären har hittat flera sjuka djur varje gång. Många av dem under tre år.

Det är hemskt att höra, och väldigt nedslående att tänka på. Men eftersom jag dock är en obotlig optimist, är jag övertygad om att vi kan få vår ras sundare på sikt.

Precis som andra uppfödare inom flertalet andra raser, lyckats med efter en målmedveten strategi och samarbete.

I dagsläget försöker jag jobba efter dessa riktlinjer. Men jag skall säga försöker, det är massor som spelar in när man skall avla hund.

Och det går inte bara att tänka hjärta, en dobermann är så mycket mer.... (Annan hälsa, höfter, tänder, ögon, mentalitet, arbetsduglighet, exteriör osv osv)

Ibland måste man ta hänsyn till fler saker, vi måste absolut tänka hjärtan, men inte BARA. Vi får inte tappa vår ras på vägen.

Jag hoppas förstås att fler och fler kan tänka sig att :

* Ultraljuda och /eller Holtertesta sina dobermann. Minst en gång om året, från hunden är två år, eller innan avel.

* Scanna sin hund årligen tills den är medelålders, därefter vartannat år.

* Försök använd hundar från fria föräldrar

* Försök använd hundar med så få sjuka syskon som möjligt. Titta hur det ser ut i kullen, är där för hög procentuell sjuka - avstå avel på syskon.

* Linje och inavla INTE på hundar med DCM

* Försök att undvika linjer där det förekommer mycket DCM

* Kom ihåg att testade affekterade linjer, är lika illa som otestade linjer. Strutsavel tjänar ingen på.

* Använd gärna äldre djur

* Undvik matadoravel, detta gäller också mor/farföräldrar

* De som inte avlar kan hjälpa till med att INTE skriva elakheter och sprida “information” 

Kom istället till möten, engagera er i rasklubben, var med och skapa gemenskap och delaktighet.

Utanförskap är värdelöst, och gynnar inte vår ras. Vill man diskutera, gör det på telefon eller IRL. Inte prata OM andra på bloggar, forum etc. Prata MED andra istället.

* De som inte avlar kan hjälpa till med att scanna sina egna hundar regelbundet.

Jag är övertygad om att kunskap om de olika linjernas hjärtstatus är viktig.

* Pekpinna inte andra. Hjälp där du kan istället. 

Mitt beslut att scanna våra hundar årligen har jag kommit fram till, i samråd med framförallt Anna Tidholm och Lennart Nilsfors.

Specialister i ämnet hjärtan, DCM och dobermann.

Stort TACK till dessa två, som gett så mycket av sin tid och sina tankar att försöka svara på alla mina frågor. 

Det går säkert att hitta en massa fel i mina tankar och text. Jag har tyvärr inte alla svar, i dagsläget har ingen det. Jag försöker dock göra mitt bästa, och det är jag övertygad om att de flesta av våra uppfödare och rasälskare vill. 


Här är en aktiv rasklubb med bra och starka tankar kring DCM. 
http://www.skk.se/om-skk/fonder/forskningsfonder/sgdk-hjartfond/

Hjärtscannade Hundar och Katter i Vita Huset 20120131

(Som vanligt redovisas endast egenuppfödda eller ägda djur.)

Jean Dark In Canto DCM Ua

Jean Dark Jazz Prestige DCM UA

Jean Dark Miracle DCM UA

Jean Dark Ophra Winfrey HCM UA

Wilfred´s Ashley To Jean Dark HCM UA