Ooops, she did it again!

Knappt har jag hunnit glömma Jennas insatser som jägare på våra dagliga promenader, förrän hon gör det igen!
Med reflexer som en kobra och blick som en hök, hann hon stoppa nosen i ett av Junis många egengrävda hålor, sno åt sig en fet, brun och kämpande för livet, sork.

Detaljerna tänker jag bespara var och en, de var i alla fall inte vackra. Den korpulenta sorken är i alla fall no more, och jag har inhandlat karta och hittat andra gångvägar på mina dagliga stövtåg.
Mus/Rått/Lämmel/Sork promenaden har vi på Jean Dark lämnat. Åtminstonde till frosten kommer:-)