Hundhänder

OBS! Stulen bild... !
Inte mina (TYVÄRR) 

Jag fick min första alldeles egna hund när jag var 16 år.
En brun dobermanntik som jag älskade överallt på jorden. Förstås.

Hon och jag gjorde allt. Promenerade, joggade (jodå, en gång i tiden så..) simmade, tränade, tävlade och körde drag. Och en massa, massa mer saker.
Efter henne har jag aldrig varit utan hundar, och rasen dobermann har vi haft i hemmet oavbrutet sedan 1984.

Parallellt med detta har jag arbetat som djurvårdare på allehanda ställen.

Värst var Skansen. Kratta hägn varje morgon tog liksom DÖD på händerna. Bära vattenhinkar, släpa sur säl från en stig där han satt och tiggde mat från besökarna till hans bassäng förtioelva gånger om dagen hjälpte inte till. Sälar är blöta.
Jobbet på zooaffären med timmar och åter timmar i vatten var en svampmögelhit. Typ.
Och idag – det egna stallet med allt vad det innebär… Mocka, bära, fixa hästar etc etc etc

Och mest av allt.
Alla dessa koppel.
Om man räknar på min ålder och från första dobermanndagen har jag gått 10585 promenader. Med de EGNA hundarna.
Sedan har vi haft hunddagis och hundpensionat i snart 12 år. Hur många promenader jag gått med andras hundar har jag ingen aning om?

Och kanske ännu mer av mest av allt.
Alla dessa moderkakor.
En baby som inte mår så bra kan bla få syrebrist, och det ser man ibland på deras gröna moderkakor. Ibland sitter de fast och som hjälpande hundkattbarnmorska får man hjälpa till att avlägsna dessa. Efter utfört arbete får man ofta en icke klädsam ton av grönt framförallt på händerna, och den här färgen går banne mig knappt bort med ROTBORSTE, svordomar och såpa. Tro mig.
Endast tiden hjälper...

Men jag kan säga att mina händer inte precis ser ut som nytvättade babystjärtar. Näe. Snarare en gammal väderbiten fiskares händer korsat med Cruella de Villes.

Undrar om jag kan gå till en sådan där handfixare? Eller om mina klor är hopplöst fall? Konstant skitiga, valkiga och fult ådriga.
Men till deras försvar skall jag säga att de ä starka, bra att ha och envisa. Skitbra på att kratta och hålla koppel också! J

(Och vill du ha en klapp på kinden kan du få den kombinerad med pealing!)

Men ack så gräsliga.
Inte alltid vi hundmänniskor är till vår fördel. 

Efter en hundpromenad.... Bara att ta fram rotborsten.
På riktigt.