Åtta veckors gullefjun

Jean Dark Untold - 8 dagar

I åtta veckor har vi haft den lilla älsklingen hos oss, pussat på henne och bara njutit. För det ÄR speciellt att bara få en enda valp.
Det är jobbigare, det är mer oroande, det är mer pyssligt. En enda måste ju utvecklas och ha en fin vardag, precis som om vi hade en kull om många fler.
Det är inte alltid lätt att hitta meningsfull stimulans till en enda liten babyvalp, så vi har alla stått på huvud och tå de här veckorna, för att lillan ska ha fått en så fin start i livet som möjligt.

14 dagar 

I dag tog det roliga slut, för lilla Jean Dark Untold flyttade till sin nya familj. Hon har fått en ny matte och en ny husse och bytt namn till Una.
På kavata steg gick hon med sin nya mamma ut ur vårt hus, fick åka på armen till bilen, vinkade hejdå till oss och susade iväg som vilken hund som helst ut i livet.

Sorgligt men också roligt.

Unas nya familj köpte sin första dobermann av oss för 19 år sedan.
De kontaktade oss och hälsade på en vinterdag för hur länge sen som helst, hade med sig små döttrar, glada ansikten och förväntansfulla miner. Med sig hem hade de en svart tik och så började förstås äventyret.

5 veckor 

Som många äventyr var dagarna spännande och fulla av upplevelser som plötsligt en dag blev till minnen. För ett hundliv är kort, och en dag var den lilla valpen gammal.
Familjen fick en ny valp, nya äventyr, upplevelser och minnen blev till. Och eftersom jag börjat beskriva detta som ett äventyr, kan jag lika gärna fortsätta - en del äventyr är sorgliga och så blev det nu. Familjens underbaraste Prins, för dobermann nummer två var en hane, dog mitt i livet och faktiskt var det så sorgligt allt sammans att det knappt går att sätta orden på pränt utan att bli ledsen.

7 veckor 

Familjen tog sig tid.
På att fundera, ny hund? Ny ras? Liten hund? Stor hund? Ny uppfödare? Annan kennel?
Och så ringde matten en dag och bokade valp. En dobermann förstås. Av oss. Vad roligt :-)
Bara det att vi inte hade nån liten baby.
Vi parade, men det blev inget. Vi väntade på löp, men det blev inget. Och familjen ville så förtvivlat gärna ha en en valp.
Det var alldeles tomt hemma...

Vi hittade en annan valp hos en annan uppfödare - men nej, de avböjde och väntade. En svart tikvalp från oss skulle det vara.

Så föddes vår endaste ena Prinsessa och jag ville förstås hemskt gärna ha henne kvar här hemma. Men det skulle inte gå - jag visste hur ensam en matte utan hund är, och såklart lovades den lilla söta babyn bort.

Nya familjen hälsade på. Samma familj, fast 19 år senare... Inga söta döttrar i lammullströjor som valparna hängde i och pappan suckar och får panik. Utan döttrar som vuxit upp till underbara unga kvinnor med egna små söta barn(barn) i vagnar med det senaste av nappar/flaskor och teknik.
Nostalgitripp. :-)

8 veckor - med mamma Noa

Idag tog det roliga slut för lilla Jean Dark Untold flyttade.
Fast det roliga fortsätter hos hennes nya familj - Lisa och Jean-Claude- och vi får, precis som med de andra två hundarna, vara en del av det!

Jag ser så fram mot resan med Er en gång till Lisa, och jag önskar Dig all lycka med Lillan, och förstås, många, härliga och fantastiska år tillsammans. Skratt, gråt, uppgivenhet, kiss på golvet, busstreck, sönderbitna saker, vänskap, kärlek till en bästa fyrbent vän, upplevelser, gemenskap med andra, bruks, lydnad och utställningsresor tillsammans med gänget!

Precis som livet med dobermann ska vara :-) <3

Hejdå Mamma Jeanett
-jag har min alldeles egna mamma nu! :-)
Lillan är 8 veckor och flyttar hemifrån