Hon parades med den bästa av de bästa - Zikko, och så var det ”bara” att vänta på de kommande små. Två¨tikar var bokade till uppfödare, och mina egna tankar snuddade ibland vid det där ”barabara”. Kanske bara spara en liten fin tjej hemma?
Dagen D kom, och valparna ville ut. Vi var ganska spända allihop, och det var den stora mammamagen också. Ivys kropp såg full-i-valpar-ut, och vi förstod att det skulle bli många bebbar.
Förlossningen tog tid, de små var välväxta och gav sin mamma en tuff kamp. Många timmar senare kunde vi dock städa och ge mor och barn nya, tjocka filtar och mat på sängkanten.
Man får inte vara besviken på Moder Naturs gåvor, men nog suckade jag lite över de sötaste små röda Midsommarpojkarna. Det hade ju passat fint med en liten syster där bland tvillingarna två…
Du och dina hanar....Tänk att det går troll med tikar hos Lemmekes...det tål att kluras på-Grattis iallafall ;-) kram
SvaraRaderaGrattis, det blev ju valpar iaf :-) Kram
SvaraRaderaKonstigt det där, hur de kan se så stora ut och ändå är det få. För hon fick väl bara två?
SvaraRaderaBellas kular har jag inte kunnat känna valparnas sparkar förrån jämt på slutet....
och jag tycker det är jättemysigt att känna valparna röra sig:-)))
Grattis med to fine prinser!
SvaraRaderaDu, det er samme hos oss, vi har ifølge statistikken fått nesten 75% med hanner på våre 11 kull - skal statistikken forandres litt nå med våre kommende to kull?
Dog, kommer nok Ivys to fine gutter bli noe aldeles flotte prinser, og jeg gleder meg til å se hvordan de vokser seg til!!!