Hm. Valpar eller förvärkar....

Nu är bilen packad. Jorgubbarna till knytkalaset plockade och inbjudande röda lagda i glasskålen i kylen. Tältet, stolarna och allt annat som skall med finns tillgängligt, och kläderna är framlagda.

Natten är här och den nästan olidliga värmen börjar ge med sig. Pust. Vi stånkar alla. Minnie lite extra. Varför gör hon egentligen det...? Hm. Hon hässjar, stånkar och pustar. Just det ja, och imorse matvägrade hon.

Efter en snabbtitt i almanackan konstaterade vi att hon strax är inne på 61:a dygnet. Kan det vara dags, eller är hon bara extra varm? Hur kul är det att vara höggravid i 30 plus. Inte mycket.
Vi bestämmer oss för att det är förvärkar, vi skall ju på Dobermannspecialen imorgon bitti. Borstar tanden, rastar vovvar och kryper till kojs. Minne morrar surt åt de andra när hon kryper in i Lillmattes famn i den varma sängen, och Saga med sitt älskade mjukisdjur, Ior, i munnen, kryper snabbt som ögat under täcker medan hon blundar för de ogillande blickarna hon får av sin runda rasfrände. John Blund viftar med sina paraplyer och med sömnsanden i ögonen somnar alla fort.

Vi får väl se om vi får sova....