Mitt busiga barnbarn

Sobers Dawson 7.5 månader
e. Sobers Pompilius u. Sobers Rosalinda 

En del har barnbarn, jag med.
En del har busiga barnbarn - jag med.
En del har tvåbenta barnbarn, inte jag.

Mitt barnbarn kommer från Italien och jag ville inte alls ha honom. Jag tänkte att jag inte skulle orka, att han skulle vara full av bus, hitte-på-grejer och spring i benen.
Dessutom var han en han.
Jag passar bäst som mormor till en hon. Jag vill inte ha hanhundar.... !

Men som alla säkert vet får man liksom inte välja eller bestämma själv kring kring det här när ens barn får egna barn - eller köper sig en hund.

Och så gick det som det gick, speciellt när dottern blev av med lägenheten några få veckor innan dottersonen-hunden dök upp för att bo i familjen.
I mitt hus.
I hans hus tyckte han.

Ursöt och UR-JEFLA-JOBBIG flyttade han in, och sedan juletider har jag mest försökt hålla mig vid liv. Och det har inte alltid varit lätt.
Vintungen själv är himla full av liv - och det värsta är att han är en uppviglare, han har givetvis LÄRT greyhoundungen ALLT han kan, och jag kan berätta att det är ganska mycket.

Whippetbarnbarnet har jagat höns, sprungit velodrom i nya skinnsoffan (tusen gånger per dag) vandrat miljontals mil på parketten, bitit sönder mina innetofflor och utetofflor, husses ALLA glasögon, viktiga plastmojänger man måste ha i en familj, kattleksakerna, köksattiraljerna och fjärrkontrollerna.
Han har grävt gropar i gräsmattan, försökt para dobermannen och stulit mat från köksbänken. Han har sprungit fram och tillbaka, tillbaka och fram, och upp och ner på parketten igen, sådär liksom V.Ä.G.R.A.T sova, tills dottern fått koppla fast honom i vardagsrumsbordet under mina dödshot - jag slår ihjäl honom! På riktigt!

Inte särskilt mormoderligt, nä, men han lever fortfarande. Han är bästis med katterna, har blivit ett med greyhounden och stulit dotterns hjärta.
Och ja, förstås har han charmat in sig hos mig med.

Det är svårt att inte älska en tillitsfull, orädd och alltid glad liten whippetperson - och när jag tänker efter tror jag inte det går.
Att inte älska alltså.

Så alldeles lagom tills dottern fått nyckel till sitt nya hus och ska flytta har jag kommit på att jag blir varm i magen av lycka över whippetligisten.
Den lilla Vintungen som passar så bra i vår familj!

Han är ju alldeles perfekt att vara mormor till - bra val Linn - Issun är en TOPPENUNGE! 💗😊

Stort TACK Bitte och Pieri för ännu en Sober Varelse, han är alldeles perfekt!

"Issun" 

Bästisarna. Vintungarna.
Alltid på G 

Hannah är den bästa att sova med - Alltid 💜

Celia och Issun, 4-5 månader och fulla av liv 

Vila lite innan nästa grej.... 

Dryga sju månader och såååå fin!
 = Stolt Mormor

MultiCH Sobers Ingrid
 - En stor anledning till att våra blickar föll på Sobers D-kull.