Några sanningar

Ofta får man höra sanningar.
Människor berättar sanningar, så att andra skall veta hur det är. När jag var yngre, var jag mer lättpåverkad, och trodde faktiskt på dessa sanningar. Sanningar som ibland var sanna. Sanningar som ibland var helt ute i det blå. Och sanningar som kanske var en annans sanning. Men inte alltid var min.

Jag tror att man alltid skall ifrågasätta, inte ta något för givet, och fundera innan man tar viktiga beslut eller accepterar andras påbud-sanningar.

Här är en del Sanningar jag hört genom livet;

1. Siameser och Orientaler är generellt elaka och gapiga katter
2. Dvärgpinschrar bits
3. När en dobermann blir vuxen, växer skallbenet ihop på den, och den blir galen
4. Man får aldrig para två bruna dobermann, då får alla valparna dålig färg
5. Amerikanska dobermann är urusla mentalt. Dessutom fula

1. Självklart finns det arga siameser. Precis som det finns arga och dåliga andra individer. Men sanningen är att dessa katter är otroligt sociala, snälla och människovänliga. De vantrivs när de är ensamma, och många gråter om de lämnas utan sällskap för länge. Utan en kompis är livet svårt för en siames.

2. Det finns pinnar som bits. Och det är ett otyg och en styggelse.
Majoriteten av dessa pigga, glada och optimistiska små hundar bits inte, och för den som vill ha en absolut trogen, tuff, allsidig och modig kamrat är detta den perfekta hunden.

3. Tja, vad svarar man på det? :-)

4. Här är jag skyldig. Jag trodde på detta i många år.
Fast jag läst genetik, och parat andra djur som var choklader trodde jag att devisen brunt x brunt = dåligt.
Så var jag tvungen att para två bruna, och fick en kull fantastiska valpar.
Jag lärde mig av en enormt duktig utländsk uppfödare:
”If you mate two bad brown, you will have bad puppies. If you mate two good brown, you will have good puppies” 
Och så var det ju!

5. Här är jag ännu mer skyldig.
Jag har fött upp dobermann i snart 30 år. Bara träffat sporadiska amerikanska dobermann, och aldrig besökt hundar från denna del av världen.
Jag har sett många dåliga, och många långt från den standard vi jobbar efter. Men, jag har också sett en del fantastiska hundar, och önskat mig dessa linjer i många, många år. Men inte vågat. Jag hade ju hört sanningen om dessa hundar….

Jag upptäckte att siamesen var det mest fantastiska i kattväg. Stolta, vackra och underbara. Snälla, vackra och fantastiska vänner.
Jag upptäckte att dvärgpinschern passar perfekt i en sportig, aktiv familj med barn.
Jag upptäckte att skallbenet var alldeles normalt på en dobermann, och att man kunde para brunt med brunt - himlen ramlar inte ned!

Och alldeles nyss, för bara en vecka sedan landade vår första lilla amerikanska dobermann. Hon kommer långt bort ifrån, och har bara amerikanska och argentinska linjer.
Hon är inte perfekt eller utan fel, men underbart vacker. Och alldeles ovanligt framåt. Glad, social, nyfiken, busig och full av upptåg.

Jag tror man skall vara nyfiken i livet. Prova saker, lära sig på vägen. Annars kan vi aldrig utvecklas.

" De flesta känner sanningen men tycker inte om den, och därför kommer den inte lika långt som lögnen"

" Akta dig för halvsanningar, du kanske har fått tag i fel halva"

" Det sanna är inte alltid sannolikt" 

Vår nya argentiska tjej, träffar sin svenska kompis efter att ha varit i Sverige i två dagar.
Tania och Rulle, april -12