Uppfödare i samarbete

För några år sen startade jag en Facebooksida som jag kallade Dobermannuppfödare i samarbete. Anledningen till det var att jag var galet less på alla stridigheter oss uppfödare emellan, och förstås livrädd för hjärtfelet DCM som plötsligt spred sig som en löpeld inom vår fina ras. Jag tänkte att vi aldrig skulle bli av med en sådan allvarlig defekt om vi inte samarbetade.

Vi blev trots tidigare historia många som ville jobba tillsammans med varandra i gruppen, idag skulle jag tro att av de flesta aktiva svenska uppfödarna ingår i vår samarbetsgrupp.
Gruppen fyller sitt syfte ganska bra, vi är många som delar funderingar, erfarenheter och händelser inom just vår ras. Just så som var min tanke.
Vi har också hunnit setts över middag och fika, lyssnat till en veterinärföreläsning och här känner jag att vi nog skulle kunna göra mer, när tiden och livet vill :)

Parallellt med detta skapade jag också sidan Dobermann DCM, och på de fem år gruppen funnits har den växt till att idag innehålla 8400 medlemmar från alla världens hörn. Många tårar delas där, en del snytingar (vi jobbar hårt på att alla ska vara snälla och arbeta konstruktivt) men framförallt en hel massa, massa erfarenhet finns om hjärtfel i denna grupp.

Kort tid efter startade jag även Siames och Orientaluppfödare i samverkan, samt samma sak på sphynxsidan, och jag vet att andra startat liknande grupper inom sina raser.
Faktiskt såg jag en sådan grupp startas idag, och det gjorde mig så GLAD! Kul att fler tar efter!

Ett av de bästa sätten att komma framåt i en ras är just samarbete.
Det är också ett roligt sätt att arbeta med de fyrbenta som man gillar och är intresserad av.
Man kan -förutom att slåss, konkurrera och ogilla
- umgås, nyttja varandras linjer, lära av varandra, skratta ihop (gråta med för den delen) och få hjälp av kollegor.
För vi uppfödare är inte bara konkurrenter - vi är ju faktiskt KOLLEGOR. Vi brinner för samma ras/katt/hund/häst, och troligtvis har vi en hel massa bra saker att ge varandra.
Vi kan ge till en annan som jobbar mot någorlunda samma mål som jag.
Vi kan få av en annan som jobbar mot någorlunda samma mål som jag.

Min kollega kanske inte har valt samma väg som jag, men jag vet ju faktiskt inte vilken väg som är rätt.
Kanske min.
Kanske min kollegas.
Time will tell.

Hursomhelst - jag gillar verkligen tanken på att fler börjar få upp ögonen för hur viktigt samarbete och gemenskap är,
HEJJA er som jobbar för det, starta fler grupper och testa middagar/möten/babbelkvällar och kanske en och annan föreläsning!
Det är så KUL!

* Så hörni, starta grupper - Facebook är en enorm tillgång vad gäller detta- håll grupperna vid liv, var rädda om varandra, umgås och låt er ras utvecklas med er och andra.
* Försök träffas IRL, det gör att man lär känna varandra OCH faktiskt är snällare.
* Gör roliga saker inom er ras också, inte bara prata och jobba mot sjukdomar (även om det är SUPERviktigt!) man måste också göra kuliga saker och få skratta ihop. Det kan vara nog så tungt att föda upp ibland.