Bulan

Jag gillar inte svullnader. Sådana där lite mjukhårda under huden som jag inte vet vad de är. Jag skulle vilja ha röntgensyn.

Bulor/knölar får mig att tänka på cancer, dödliga sjukdomar, jämmer och elände. Och så får jag ont i magen.

För en tid sedan upptäckte jag att Tania dobermann hade en knöl på manken. Manken syns förvisso bra på henne sedan tidigare, hon har en väl markerad manke. Men plötsligt blev den jättemarkerad och jag gick och retade mig på hur ful den där manken hade blivit.

Tills jag kände på den, och upptäckte den där knölen. Jag kände hur magen frös till is, och jag började tänka på framtiden. Nu har vi ju bara en dobermann hemma, och valpen vi skall spara från årets parningar var inte ens tilltänkt och påbörjad.
Tania var dödsjuk och snart skulle vi börja cellgiftsbehandling och hon skulle tappa allt hår. Fast jag gillar ju nakenhundar, tur det?

Hon skulle bli trött och orkeslös och vi skulle få avliva henne. Och så knöt sig magen än mer – vår fantastiska levnadsglada, busiga, orädda, supersociala, härliga och bästaste dobermannkompis skulle inte vara kvar hos oss utan flytta till änglarna hon med, och jag skulle bli utan dobermann helt och hållet, för första gången på 30 år.

Det kändes fruktansvärt. Knölen var förstås kvar. Det visste jag, för jag kände dagligen på den, vickade på den, tryckte lite och önskade den all världens väg. Passade på att njuta av vår vår härliga tik och deppade när jag hade tid över.

Tryckte in en extra promenad i schemat en dag och blev glad när kompisen kom och vi blev två på skogsrundan. Tania blev också glad, bästa fyrbenta vännen är toppen tycker hon, och hon studsade runt på alla fyra och tjöt av glädje när hon förstod att hon skulle få gå med sin bästis på en långis. Jag berättade allvarligt för kompisen att vi hade upptäckt en ful knöl på vår vovve och att hon bergis var döende.
Ja, det syntes inte just nu, men snart skulle vi bli varse.

Hon funderade kort och frågade om jag inte just vaccinerat mina hundar? Och JOOOOOO, det hade jag ju.
Därav knölen.

Nyvaccinerade hundar kan ibland få svullnader efter sticket, det brukar gå bort efter ett par dagar, och det vet alla som håller på med hundar. Jag med.

Få dagar efter upptäckten var cancerknölen borta, och Tania-Tromb precis som vanligt.
Levande, sprallig och full av liv. :-)

Håhåjaja....