Häromdagen fick vi celebert besök. Tidningen Härliga Hund ville skriva om oss och kom ut en kall vintermorgon med journalist och fotograf och allehanda saker. De tittade runt, pussade på valpar, kattungar och andra fyrbenta, insöp omgivningarna och blev sedan bjudna på fika.
Efter två timmars utfrågning om allt, förr, historia, tankar och mål var det dags för fotografering. Inte så kul.
Jag hade svår förkylning och legat däckad bara dagarna innan intervjun. En närmare titt i spegeln bekräftade förstås hur jag kände mig; blek, trött, alldaglig, gammal, rynkig, slut som artist och helt enkelt bara ”Inte-i-fotografera-skick”. Min bön om att bara fotografera djuren nekades å det bestämda, och både fotograf och journalist nickade samstämmigt och positivt; ”Du ser såå bra ut” Man ser knappast att du inte är på topp! Ta och sminka dig lite bara, så ser ingen i hela världen att du har en hängig dag”
Mmmmmmmm. Synd bara att jag käkat Alvedon så mycket så jag förmodligen inte ens skulle klara ett vanligt test för bilkörning, inte snutit mig för att slippa se ut som Rudolf med rödtrut och dessutom SMINKAT mig som en blådåre innan de här Härliga Hund typerna invaderade mitt influensa hängiga hem. HEPP!
Nåväl.
Intevjun gjordes. Fotograferingen likaså.
Ska bli kul att läsa, du är alltid fin <3
SvaraRadera