Rosso betyder röd

Rosso betyder röd

Första soffhänget med mamma och nya kompisen Quizz.
Rosso är fundersam men positiv 

 

Visst har jag bloggat om att jag aldrig ska ha någon hanhund?

Ärligt talat minns jag inte om jag har det, virrig som jag är, men det är så i alla fall. Att jag inte vill ha hanhundar.

Så har det alltid varit, och den enda hanen jag haft hemma genom åren var dobermannhanen Kenzo, (Korad Multi CH MultiVinnare SPH I LP Jean Dark Kenzo Kastelli) som jämte husse nog haft epitetet ”Mannen i mitt liv”.

Så föddes King med buller och bång, om det kan du läsa HÄR  och HÄR .
Han bokades snabbt till utlandet och när han var färdig och klar att åka ändrade sig köparen och King blev kvar. 

King som liten plutt 

Jeflar vad sur jag var. Jag VILL.INTE.HA.HANHUNDAR.HEMMA.
Jag surade tills han debuterade på Kinesklubbens utställning och blev BEST IN SHOW, och så var jag glad ett tag, och då stack han emellan med en klabbe cert och en grejtans vinst på Crufts och däremellan växte det lite kärlek och så blev den hunden kvar. Hanen.

Jean Dark King For A Day
CC Crufts’18 Junior of the year’18 MULTICH NORDCH SECH NOCH FICH DKCH EECH BPISS BJISS NORDJW’17 SEJW’17 DKJW’17

Så föddes hans första kull sent förra året, och de var alldeles fantastiska. Det tyckte nog många andra också, för valparna bokades snabbt, bland annat min favoritson, som skulle till samma utland som pappa King en gång skulle till.

Och minsann om köparen inte bokade av sin valp några få dagar innan han skulle åka också. Så nu stod jag här igen med en hanhund som jag inte alls ville ha.

Ja, HERREGUD, nu blev jag inte bara jefligt sur, utan galet grinig faktiskt.
I alla fall så spelade det inte så stor roll hur mycket jag surade, valpen var kvar, och det roliga i det hela var att han också gjorde fin debut, nästan lika bra som pappa – med BEST IN SHOW 2 på specialen, bara BIR-Valp på SKK och innan han ens fyllt 9.5 månader hade han både CERT och BIR på kennelklubbens stora utställningar. 

Jean Dark Question Is "Quizz" 

Mailen har vällt in och andra vill köpa och själv surar jag.
Vad är det som gör att människor bokar, köper, väntar, mailar, ringer och längtar efter en valp som de sedan bokar av strax innan den ska åka? Jag fattar inte det.

Och vad är det som gör att jag bli så himla surig så jag minsann inte vill sälja valparna sedan, utan prompt sitta med de här gullisarna, som pinkar ikapp, är finnigt tonåriga, jagar brudar och bara tänker på sex??

Jag fattar inte det heller?

Tiden går, och vi hittar en snygg hane vi vill para med. Ursnygg. Fjärilar av magen över så bra det kan bli!
Fast det går inte att få till, för han bor typ i långtväck-i-stan. Omöjligt projekt att bege sig till det landet. Det går bara inte. Uppfödaren kan inte engelska, tyska, spanska, svenska, danska eller norska. Frågar vi för mycket orkar hon inte med oss. Och vi undrar tusen saker. Och vi vill para!!

Vi försöker och försöker och det går inte.
Så hittar dottern den alldeles strålande vackra lilla sonen till den här hanen. – Mamma, visst kan vi väl ha en hane till? En hit eller dit, det spelar väl ingen roll? Snällaaaaaaa....!

Jag skakar på huvudet och tänker, absoluuuut INTE, jag vill för bövelen inte ha hanar hemma.
Dottern tjatar, pratar om att vi aldrig kommer få in det där blodet då, för ska vi inseminera då eller?
Det vill jag inte heller, för det brukar liksom inte bli annat med inseminationer än vänta, önska, betala och tomma magar.
Hm. Okey då, vi köper valpen.

Dottern är överlycklig och jag vågar inget säga till mannen.
Inte förrän han anländer på svensk mark och just husse är den enda som kan åka och hämta. Dottern är nånstans och jag är någon helt annanstans. Pinsamt asså.

Husse-Hjälten hämtar, pussar och blir kompis. Alla i familjen gillar den lilla nya, som vi döper till Simba. Valpen gillar oss med, och försöker förtvivlat förstå hur det kommer sig att hans nya kineskompisar ser ut som kineser, men heter höns, katter, hästar, dobermann och greyhound. Han fattar absolut inte hur man går i trappor, i skogen eller upp och ned för en backe. Han lyssnar och lyssnar på det nya språket och kan inte för sitt liv förstå att när vi ropar Simba ska han komma.

Jag kallar honom för valpen ett par dagar för han ser ändå inte ut som någon Simba. Inte lyssnar han heller. 

Då bestämmer jag mig för att smygpresentera honom som familjemedlem och släpper härmed bomben att vi på Jean Dark efter ÅR med bara tikar har TRE HANHUNDAR, fast jag inte egentligen vill ha någon.....

Två av dem kommer från oss och den tredje -som vi presenterar nästa vecka- heter ROSSO som betyder röd, och han är mest bara min 😀💕