Antagonist - Javisst! Och kanske en och annan omplacering?

Vi har två söta katter.

Den ena röd och den andra rödvit.

Molly och Lina är likadana. Fast ändå inte.

De är samma ras. De är faktiskt ganska lika. De gillar samma saker.

Molly kommer gärna med mys i blick och vill kramas under täcket. Hon ligger helst länge, och blir så skönt svettigt varm, och slingrar tassarmarna runt ens hals och vill kramas. Lina tigger gärna när jag lagar mat, snor åt sig de bästa bitarna hon får, och vill inte dela med de andra.

Molly har lite kort tålamod med de yngre katterna och bara för att, så ger hon dem varsin örfil efter att de ätit frukost på köksbänken ihop.
Hon liksom avslutar måltiden med en fet smäll, varenda morgon. Lina kan ofta göra samma sak, skrämma de andra och ser galet nöjd ut när de springer för livet. Både Molly och Lina har en portion sjuk humor 😆

Har vi en bra dag så löper den friktionsfritt, och har vi en dålig dag bråkar de båda damerna, och drar dessutom in de andra katterna i sina dispyter.

Ibland tänker jag på oss tvåbenta.
Vi hittar de bästa av vänner utanför vår egen rasgrupp, umgås med, babblar i telefonen, skrattar på utställning och njuter av god vänskap.
De som är lika oss (= Samma ras?) hälsar vi inte på -om det är en bra dag- en dålig kanske vi skriver något fult på internet, anmäler en annan eller varför inte pratar skit om en tredjes hund.
Och ja, hunden är av samma ras som jag själv älskar.

Vi kanske åker hela vägen till Långtbortistan för att ställa ut, letar och hittar vårt hotellrum, kör fel längs vägen, svär och äter konstig Långtbortistanmat, släpar och bär alla våra saker in på utställningen, går ännu en gång för att få in hundarna, kastar oss över de utländska vovvarna och insuper allt det spännande nya, memorerar för att berätta för alla hemma, och så upptäcker vi…!! 

Vi upptäcker Fru X på andra sidan ringen.
Fru X har samma ras.
Fru X bor i samma land som jag.
Har samma kärlek.
Samma intresse.
Samma envishet.
Samma allt.
Fast hon är konstig. Absolut.
Hon är dessutom dum och har fula hundar/katter. Det ser ju vem som helst.
Vi hälsar inte.
Haha nej, verkligen I.N.T.E.

Vi har samma ras, and thats all folks!

Och så tävlar vi, springer på varandra i kön till lunchhamburgaren. Tvingas ta varann i hand när vi hamnar etta och tvåa.
Nja, fast inte jag, jag grattar de andra bara, vänder sedan ryggen till och går.

Det är tur att det finns andra djurmänniskor, snälla liksom.
Synd de har rottweiler/grand danois/tax/perser/ragdoll/nordsvensk för det hade ju varit kul att umgås inom den egna rasen.
Men det går ju inte.
För alla är så dumma i huvudet.
Och de avlar så fel.
Och de har så fula hundar/katter/hästar.

Jag betraktar Molly som mumsar i sig det sista av maten, hon har just delat ut en örfil till Lina för att få det gottaste själv.
Hon ser faktiskt ganska hemsk ut där hon sitter, skrämmer sin ickekompis, roffar åt sig det bästa, rapar och går.
När hon hoppar ner på golvet får hon en dask av Lina som suttit och väntat på rätt tillfälle och som sen med eld i baken sen kör en full fart reträtt in till sina ungar. 

Dagen går.
De båda sphynxdamerna myser på varsitt rum med varsin egen kull ungar.

I det tredje rummet ligger siameserna med två kullar tillsammans. De hjälps åt. När en går på toa vaktar den andra. När den andra vill vila tar den första vid.
När båda är vakna njuter de av alla barn tillsammans. Ibland har de någon kontrovers som de löser snabbt och sen fortsätter sin tid tillsammans. Och när ungarna är ute ligger de tätt ihop framför spisen, suger i sig värme och tvättar varann.

Och under tiden är Molly och Lina osams. 

Förövrigt kanske vi söker en ny familj till en av våra nakendamer.
Hon vill bo i en familj utan katter, kanske flytta med en av sina döttrar till en fodervärd som vill ha innekatter, inte har lust att släppa ut sin fyrbenta, och som förstår att det innebär lite extrajobb, men också glädje, att ha en foderkatt som ska gå i aveln. 💜

Är du intresserad så skicka mig ett privat PM. 

Molly som baby