Funderingar

Jag är galet intresserad av avel. Och jag funderar alltid över vad resultatet kan bli om jag skulle para den eller den hunden, den eller den katten, den eller den hästen... Eller om en människa jag ser på stan skulle få barn med den där borta. Ja, eller den där bredvid?
Jag funderar på sånt varje dag och inte verkar det gå över heller.

Ibland tänker jag att det är jobbigt att vara uppfödare och städa/torka bajs/vaccinera/tävla/ställa ut/hålla kontakten med alla valpköpare och inte minst ha alla dessa hundar hemma för att ha en levande och fungerande avel.

Min gode vän Martti verkar ha förstått det och förser mig med nya upplevelser som också skapar ännu fler tankar kring avel.
Ja, alltså, inte för att jag tänkt börja föda upp räkor. Inte för att jag knappt är ens intresserad. Men allvarligt.....!
FATTA hur enkelt? Mindre jobb, färre valkpköpare -räkköpare- hur är räkklubben? Omplacerar man räkor? Hälsotestar? Mentaltestar? Näh, det är nog bara mest exetriör.

Hahahahahaha!! Tänk om man skulle sadla om hörni??